Födelsedagsfirande

I går fyllde faktiskt jag år! Men vi firade inte igår utan i söndags i stället. Vi kombinerade en vinprovartur med en födelsedagslunch i Stellenbosch.

Men vi började naturligtvis med Steenberg! Som vi brukar göra!

Helt plötsligt kom denna sötnosen rullandes över gräsmattan! Vi har sett små varningsskyltar för pigs tidigare men aldrig någon gris.

Kelvänlig gris!

Kolla underbettet!

Bubblet serverat!

Tjejerna på vinprovning!

 Nu blev ni allt förvånade va?! Jodå, Julius tvingade vi med oss denna dag! Måttligt road!

 

Men efter Steenberg så fick han agera chaufför och då blev han betydligt gladare. Ja så här roligt hade vi det i vår bil. Tror inte det var riktigt lika hög stämning i den andra bilen.

 

Bord var bokat på Guardian Peak för lunch. Premiär för oss och vi blev mer än nöjda.

Dessa vyer!

Vinrankor och liten tjej!

Här har vi ätit vår mat och väntar på desserten.Mycket gott och väldigt bra service!

Efter den långa lunchen var vi tveksamma om vi skulle hinna med en vingård till men vi chansade på ännu ett oprövat kort. Nämligen vingården Uva Mira som ligger ännu en liten bit upp på berget. Vilket ställe! Och med bra öppettider! Öppet ända till 18.00 även på söndagar. Många stänger 16.00 eller 17.00.

Kolla vilka fint dekorerade trappsteg!

 

Och utsikten! My God! Hela False Bay i sikte! Cape Point allra längst ut.

Och vrider man huvudet något åt höger så ser man Tafelberget borta i diset.

Another shitty day in Africa!

Vi hade det bra!

Lilleman med världen för sina fötter!

 Och gott vin hade dom också! Från tunna till.......

.....flaska!

På väg ner från vingården såg man hela dalen med Stellenbosch längst där borta.

Och dom massiva bergen.

Det blev ingen middag den kvällen! Vi var alla proppmätta! Kul att testa lite nya ställen och ännu roligare att båda ställena var så fina och bra!

Arktiska vindar

Ni har hört det förut, men det händer alltid någonting utanför våra fönster! I fredags blåste det sina normala 12-15m/s från sydost och strax innan jag skulle åka iväg till min pilates så fick jag se hur marinen övade ytbärgning med helikopter från ubåt. Två helikoptrar och en ubåt! Coolt!

 

Ser ut som från en krigsfilm!

 

Gubbe på väg upp!

På kvällen var det dags för välkomst braai för familjen Pulli. Något försenad kan man tycka men eftersom vi har skolbarn och vi faktsikt har en vardag så väntade vi till fredag. Trevligt, mysig och gott!

 

Hela familjen! Skål!

 Såhär minns vi Karoliina från tiden vi bodde i Polen. Hon for omklring som en skottspole på sin lilla bil och pratade konstant. Jag döpte om henne till Tokfia och det har hon fått heta sedan dess. 

Då var hon ca 4-5 år, nu är hon 20!

Eleonoora gjorde denna fantastiska frisyren på Eilika framför TV:n! Jag måste gå kurs!

I går blev det gemensam utflykt till Hout Bay för lååååånglunch! Harald tog ledigt från golfen. Den enda som saknades var Julius. Han hade däremot varit på en blöt fest i just Hout Bay på fredagskvällen. Han valde att åka hem och hålla Idefix sällskap istället för att luncha med oss.

 

Naturligtvis körde vi vackra Chapmans Peak Drive till Hout Bay  Harri ser rätt nöjd ut!

Long Beach!

Två vackra finskor!

 

Hout Bay!

 

Dotter/mamma selfie!

Vi hade kunnat haft något bättre förutsättningar just denna dag men vi hade en kanon dag trots att Eilika inte mådde riktigt bra och att det blåste en IS kall sydlig vind! Eilika hade lite feber och var väldigt snuvig. Men Alvedon fixar biffen! Frös gjorde vi men inne på restaurangen var det varmt och skönt!

 

Familjen Pulli uppe på Chapmans Peak!

 

Maffiga vågor och fantastiska färger trots kalla vindar! Lilla Eilika i strandkanten!

 

Lång strandpromenad före OCH efter lunchen. Smart att parkera på andra sidan stranden från restaurangen!

 

En annan liten tokfia!

 

Vi åt naturligtvis fishermans basket på Mariners Wharf!

Hummer är gott! Trots febrig blick!

På vägen hem görde vi över Constantia Nek och stannade i den tyska delikatess och charketuri butiken. Harald shoppade massor med smått och gott som vi sedan festade på senare på kvällen inann Mello. Vi orkade inte äta en lagad middag efter den lunchen!

 

Ser inte så pjåkigt ut va?!

Det är så roligt att få umgås med Sari och Harri igen! Vi har SAKNAT dom!

Kwazuka Sukela

(eller det var en gång som det betyder på zulu) hette åk 1-3´s pjäs på AISCT i år! I går fick vi komma och titta! Parthenon var nästan fullsatt fast klockan var 13.30 på eftermiddagen. Harald och jag var bänkade!

Nu är det ju rysligt orättvist av mig att jämföra kvalitén på denna pjäsen jämfört med dom vi sett på Fish Hoek Primary School dom senaste 3 åren men det är en enorm skillnad! FHPS är helt enkelt makalösa på att sätta upp drama produktioner och barnen är så otroligt drillade och duktiga. Men till AISCT´s försvar så är ju antalet elever nästan tredubblat på FHPS så det finns resurser för just sådana här produktioner. Resurser i elever och framförallt vänliga hjälpande mammor! Dom lägger ner enormt med tid och det märks. Men och andra sidan så var Harald och jag överens om att det var härligt att se dessa barn, mellan 6 och 10 år, fortfarande få vara barn och hur stolta dom var. En del var riktigt duktiga andra trivdes inte riktigt. Eilika? Hon trivdes som fisken i vattnet! 

 

Vi hade nu turen att få se BÅDA våra barn framträda! Lycka att ha barnen på samma skola, trots att det är 9 (nästan 10) år mellan dom! Julius och marimba bandet underhöll nämligen innan föreställningen började. Och var man där lite tidigare så kunde man köpa kaffe och hembakat från PATA (Parent and Teacher Association) café.

 

Marimba bandet var minimerat då en del medlemmar var i Johannesburg på basket turnering. Julius ser inte riktigt nöjd ut med sina bandmedlemmar!

 

 Men nu är han glad!

Varje klass gjorde sin lilla afrikanska berättelse. Eilikas klass var sist men bäst. Naturligtvis!

Lilla E!

 

Sjunga och dansa gillar denna lilla tjej!

Hon var jätte nöjd och stolt och det är huvudsaken. En sak som tyvärr bidrog till att det hela kanske inte var så bra som det kunde vara var ljudet. Man hörde absolut INGENTING! 

När det hela var slut så var det dags för after school activities för Eilika. Och torsdag betyder simning. Harald som inte hunnit träna tog chansen och körde sitt pass i skolans pool innan barnen hunnit komma på plats.

 

Inte illa att ha en hel utomhus pool för sig själv!

 

Mycket förvånad och stolt Eilika när hon hittade pappa i skolpoolen!

Även om dom nu inte sätter upp super proffsiga pjäser på AISCT så är vi MER än nöjda med allt annat!