måndag 27 februari 2017

Biobesök

För några veckor sedan fick vår städerska Eunice och hennes två barn en av sina julklappar från oss. Vi hade lovat att ta med dom på bio! Barnen har aldrig varit på bio och det visade sig att det hade inte Eunice heller. 

Vi hämtade upp dom från Masiphumelele (kåkstaden där dom bor). Dom hade alla klätt sig fina och var mycket spända. Vi körde dom 20 minuterna över bergen mot Blue Route Mall. Eilka och jag hade valt filmen Sing. Tecknad, mycket musik och 3D! Lilla Ashley kan ju ingen engelska ännu och Jennifer läser engelska som andra språk i skolan. Dom pratar ju annars Xhosa.



Ashley höll hårt i Eilikas hand från parkeringen, genom hela köpcentret till biografen.


Eunice var så fin och glad som alltid!


Vi köpte slush och popcorn till alla!


Ashley med sina 3D-glasögon!

Barnen hade lite svårt med koncentrationen ibland. Det blev två toalettbesök under bions gång. Ja inte för Eilika förstås. Två byttor med popcorn spilldes ut på golvet. Ashley stack fram handen några gånger för att "känna" på figurerna i filmen. Dom kommer ju så nära med 3D :) Efter en stund somnade han! Både Jennifer och Ashley frågade högljutt, på xhosa, Eunice några gånger om handlingen. Eunice skrattade gott åt filmen vid flera tillfällen.

Dom var mycket glada och nöjda efteråt! Gå på bio ville dom göra flera gånger! På måndagen berättade Eunice att flera av barnens kompisar väntade på dom när dom kom hem för att höra hur det varit. Och Ashley hade hela tiden sagt att dom varit på Pick-n-Pay (typ ICA) och Jennifer fick rätta honom. Det är det största stället han varit på innan han gick på bio.

Ja det var en upplevelse för oss också. En sådan självklar och enkel sak för oss är så häftigt för dom. Det roligaste är att verkligen göra det; bjuda dom på saker dom aldrig annars skulle kunna göra.

söndag 26 februari 2017

Kommer att sakna

Vi kommer definitivt sakna våra middagar på restaurang mitt i veckan! Nästan varje vecka äter vi ute någon kväll. Ofta på Dixies, ibland i Simonstown. Överhuvudtaget att äta ute kommer vi sakna. Den goda och vällagade maten för en mycket billig penning. 

Jo jag vet att det finns restauranger i Sverige! Men av er läsare som bor i Sverige, hur ofta äter NI ute med familjen? Och vi kommer bo på en ö! Att sätta sig på färjan i dryga 25 minuter för att gå på restaurang och sedan 25 minuters färjetur tillbaka igen, en vardagskväll?! Nej jag tror INTE det kommer hända så ofta tyvärr!


Eilika på en av våra absoluta favoritrestauranger på senaste tiden; Mångata (ja, den heter faktiskt så) i Simonstown. Och med en av sina favvorätter; musslor!



Även när Eilika och jag är själva går vi ut mitt i veckan. Oftast på Dixies (som ligger på bara några minuters gångavstånd från oss). Milkshake och GT går jätte bra att dricka på en torsdag!

En lördag i slutet på januari var Eilika på födelsedagskalas i Hout Bay. Kalaset var mellan 10 och 12 så det var ju lunchdags när jag hämtade henne. Då passade vi på att ta en tjejlunch på en av vingårdarna vi passerade på vägen hem. Vi åt och hade det bra på restaurangen Jonkershuis på vingården Groot Constantia.




Utsikt! Som vanligt när man är i Kapstadsområdet!
 

Men hur mysigt ser inte detta ut?!


Vi åt en utsökt Kingklip (vit smarrig fisk) med hollandaise!


Vinrankor och berg!


Photobomb!


Och så priset! Två huvudrätter, en Cola, ett glas vitt och varsin dessert (det var ju ändå lördag!) till det fascila priset av 370 spänn!


Och så kommer vi ju sakna våra kära vinprovningar! Denna på De Grendel med BÄSTA Heléne och hennes vännina samt Ludwig! Och kolla utsikten! Ett stycke Tafelberg! Häpp!


Och så händer det ju att Big Boss och Boss Lady tar sig en GT på fredagseftermiddagen! Vi kan ju till och med sippa på den på kontoret! GT på en fredag fixar vi ju i Sverige också men inte på kontoret :)

Åttonde året!

Ja snacka om att vi är veteraner! I går var vi med om vårt ÅTTONDE International Day på AISCT! 

Tråkiga åk-, lekattraktioner för barnen men annars var det en av dom trevligaste faktiskt! Min namne med make och ett finskt par hade tagit tag i att fixa ett svensk/finlandssvenskt matbord! Dom hade gjort så fint och proffsigt och maten gick åt som smör i solsken. Dom serverade färskrökt lax på tunnbröd eller rågbröd och kanelbullar. Både laxen och tunnbrödet tillagades på plats. Jag hade bidragit med ett lass kanelbullar och även finskan hade bakat bullar. Jag missade att fota deras fina bord! Attans!

Man köper matbiljetter för R5 styck och sedan får man gå runt till matstånden från jordens alla hörn och köpa mat och godsaker. Så tex. R30 för två laxmackor och R10 för en kanelbulle. Pengarna som sedan kommer in går till PATA (Parent Teacher Association) som sedan använder dom till diverse aktiviteter och inköp till skolan och eleverna. Intressant koncept kan jag tycka (obs! Sarkastisk!) när man ser till hur mycket vi betalar per år i skolavgift. Det är INTE billigt kan jag säga. Anyhow.....International Day är en mycket trevlig och rolig tradition för att fira skolans mångfald (tydligen 55 olika nationaliteter på skolan nu)!

Och i år är det inte mindre än 10 svenska elever på skolan! Det är rekord! I flera år så var det bara Julius! Så mycket av tiden, medans Eilika sprang omkring med sina kompisar, satt jag och snackade med svenska föräldrar. Riktigt trevligt!



The tall, and very cute, Swede!
 


 Dom yngre barnen tågade in till matområdet iklädda kläder från sina respektive länder!

 

Eilika bredvid Matteo från Italien!
 


 Ny bekantskap bland svenskarna på skolan!


Det var även sprayathon för cancerorganisationen CANSA. Så för R5 fick man sitt hår sprayat!

Eilika och jag var där redan 10.45 för att hinna lämna alla bullar innan öppnadet kl 11. Vid 14-tiden kom Julius och även Harald. Julius hemifrån och Harald från golfbanan. Strax innan 15 åkte vi hemåt. Alla nöjda och glada! Framförallt Eilika.

Tidigare år har Eilika tagit med sig Amy men i år (som är hennes sista innan vi flyttar) så ville hon vara själv med sina skolkompisar. Helt ok och jag tror att Amy förstår. Vi har andra planer för att skapa fler minnen med Amy!

fredag 24 februari 2017

Världens bästa dag!

I går fyllde bloggerskan år! Och rysligt jämt till råga på allt! Jag gillar inte stora fester och jag gillar inte när det är massa uppmärksamhet runt mig så någon stor fest blev eller blir det inte. Inte ens en middag med vänner. Nej jag är inte speciellt road av att fylla 50. Det finns betydligt roligare saker att fira. Men att fira med mina allra närmaste det ville jag gärna. Jag fick välja vad vi skulle göra! Eilika fick ledigt från skolan. Och jag fick VÄRLDENS bästa dag! Så bra att jag till och med kan tänka mig att fylla 50 igen om jag fick återuppleva dagen på exakt samma sätt.

Jag blev väckt av den skönsjungade familjen strax efter 07.30. Ja vi kunde ju ta lite sovmorgon eftersom ingen skulle till skolan eller jobba. Harald gick ut med Idefix och Eilika och jag dukade fram en stor lyxig frukost ute på altanen. Vi hade det så mysigt så vi lyckades inte komma iväg vid 10 som vi tänkt men det gjorde inget.


På väg mot Stellenbosch!


Vädret var hel magiskt, dagen till ära. Ingen vind och strålande sol. Det blev en varm dag! Att det är så klart väder hör inte till vanligheten så här års så det blev ett kort stopp för fotografering längs med Baden Powell Drive.


Cape Hangklip längst ut om man tittade åt vänster och.....
 


....Cape Point åt höger! Vi kunde se hela False Bay!

Andra stoppet för dagen var vingården Annandale. Vår favorit vingård över alla andra! Men vi hade också 2 ärenden. Det ena var att hämta upp en låda vin och det andra kommer ni snart få se. Men allra först vinprovning!


Gamla vackra byggnader i Cape Dutch stil.
 

Och fullt med gamla maskiner och mannicker  överallt. Rörigt, stökigt, mysigt och fantastiska viner!


Det knallade runt en höna på borden bland människorna som provade vin. Eilika fick hålla en höna för första gången.
 


Så små dom blev helt plötsligt :)

Efter vinprovningen gick vi bort för att kolla in anledning nr 2.



Rustikt så det förslår.


 Hälsa på gosig valp.


Här har vi anledning 2! Visade sig att det var 2 stycken och inte bara ett som vi trodde!
Små föl!

Vi var ju här med Julius kompisar första veckan i januari och då var den vita hästen väldigt tjock om magen. Nu ville vi ju förstås se hennes föl. 


Denna lilla krabaten blev en bonus.
 

Fortfarande lite ranglig. Alltid nära mamma!
 

Och denna sötnöten! Han kommer att bli vit när han blir stor. Fascinerande!
 

Så söt! Kolla in vilka kraftiga ben! Han har en stor pappa.
 

Försiktigt, försiktigt vågade han sig fram till Eilika. Vilken lycka!
 

Lite shopping i den trevliga delikatessbutiken och så varsin kaffe to go.
 

En svalkande dusch i vattenspridaren.
 

Min vackra dotter!
 

Mot nästa stopp!
 
 

En varm dag som sagt var!
 

Vingården Gabriëlskloof utanför Botrivier. En annan favorit!
 


Så otroligt vackert!

Vi åt en god lunch och provade vin. Hade det jätte skönt! Vi stannade länge! Sedan vidare mot Honingklip Brewery utanför Kleinmond.
 

Alla mina hjärtan! Och så goa och glada!
 


Ölprovning!


Skål!
 

Hela familjen!
 


Och så korvprovning!


Humle.

Sen fick födelsedagsbarnet välja väg hem; den korta eller den vackra? Jag valde förstås den vackra! Längs kusten på Clarence Drive. Faktiskt ännu vackrare än Chapmans Peak Drive. 



Fantastikt vackert i kvällssolen!
 

Bästa maken och bästa chauffören!



Barnen stoppade ut fötterna genom takluckan! Bra med långa ben!



Där borta bor vi!

Vi kom inte hem förrän klockn var halv åtta. Julius gick ut med Idefix, Harald lagade sin smarriga Carbonara, Eilika dukade ute på altanen och jag tog in allt vi handlat under dagen.


 Vin, öl, olivolja, oliver, surdegsbröd, tortillachips, choklad och fina handvävda handdukar.

Det var fortfarande varmt och skönt trots att klockan var över åtta på kvällen. Vi satt ute och åt och pratade om dagen. 

Ja denna dagen var verkligen helt perfekt! Det allra bästa var att både Julius och Eilika tyckte det var den bästa utflykten vi gjort någonsin. Vi hade det verkligen så mysigt och många skratt!

Om jag fick några fina presenter? Ja massor! Men det allra finaste var från Harald! Kolla in bara!

 

Ett par alldeles perfekta örhängen. Han vet vad jag vill ha han!