fredag 31 maj 2013

Lyxliv

Att detta är kontrasternas land det har väl inte undgått någon?! Det visar sig bara genom att läsa föregående inlägg och detta.

Och att leva lyxliv här för väldigt liten penning det kan man verkligen! För ca 1 timma sedan ringde det på dörren. Det var vinleverans! Harald gick med i vingårdens Dorniers vinklubb och får nu 12 flaskor vin budat till oss 2-3 ggr/år. I låddan fanns diverse smarriga viner. Både röda och vita. Priset för detta? Jo serru, det hela, inkl bud från Stellenbosch (ca 4 mil), gick på hela 740 svenska riksdaler! Det är alltså dryga 61.-/flaska och vi snackar fina viner. Inte Vino Tinto! Lyxigt eller hur?!

Lyxliv bevis nr 2 är att vi numera köper hem sushi nästan varje fredag till lunch. Jag och kollegan (hahah maken alltså) mumsar i oss en 28 bitars nygjord sushi tallrik. Jag köper faktiskt sushin på Pick-n-Pay och den är jätte god. Gissa vad det kostar?! Inte så dyra 81.-.

Så lyxigt har vi det!

torsdag 30 maj 2013

Lyckopiller

Idag kändes det som jag tagit ett litet lyckopiller!

Huvudvärken släppte vid lunch. Strax efter att jag bokat tid hos läkaren kl 9.15 i morgon. Behåller tiden tills i morgon bitti. Man vet aldrig!

Men det roligaste av allt idag var när Harald och jag var med Eunice när det gjordes el-, vatten- och avloppsinspektion. Eunice fick alltså tillträde till sitt hus 1 maj och hon flyttade in för ett par veckor sedan. Hon har fått hjälp att måla hela huset invändigt med färg som en av Haralds simmarkompisar donerat. Han har en målarfirma och hade färg över som gott och väl räckte till Eunice 4 rum och kök.

I dag var det då dags för inspektionen. Den måste göras innan köpet går igenom. Det ska utfärdas certifikat som skall skickas in till kommunen där det står att el, vatten och avlopp är ok och enligt lag. Detta skulle alltså ha utförts för ett bra tag sedan och det ska arrangeras och betalas av säljaren. Men eftersom ingenting hände så tog vi tag i det. Kostnaden kommer nu dras av från köpesumman. Det som  nu behöver åtgärdas görs av samma firma och när det är klart så utfärdar dom certifikaten. Fiffigt!

Vi hade bestämt träff med företaget i Masi och dom kom på utsatt tid, 4 killar i två bilar. Två som gjorde el inspektionen och två som skötte vatten och avlopp. Det roliga var att Eunice kände en av el killarna. Han hade jobbat på ett företag där Eunice har städat för många år sedan. Liten värld! Killarna gjorde det dom skulle och sedan kommer vi få ett protokoll på vad som ska göras och kostnad misstänker jag. För dagens inspektion betalade vi (som senare säljaren får stå för) det mycket rimliga priset R850, vilket är ca 575.-. Som hittat! En del saker behöver fixas men inget stort vilket var en otrolig lättnad.

Det som gjorde mig riktigt lycklig var att Eunice har gjort det så fint i sitt hus och att hon och barnen är så glada och trivs så bra. När hon fick tillträde till huset så såg det långt i från fräscht och fint ut. Såg riktigt risigt ut faktiskt. Men Eunice är otroligt ordningsam och vill ha rent och snyggt omkring sig. Det märks verkligen. Hon har fortfarande en del som behöver fixas och det minsta sovrummet är inte i ordning ännu. Men det kommer!

Jennifer har EGET rum och hon är så glad att hon kan sova så gott på natten trots att det spöregnar. När dom bodde i sitt shack så lät det något ohyggligt  när det ösregnade på plåttaket. Och ibland regnade det ju in också.

Lilla Ashleigh, som fyllde 1 år den 28 april, har börjat gå sedan dom flyttade in i huset. Där finns det plats att både gå och springa. Han tultar fram och tillbaka i hallen. I deras shack fanns i princip ingen golvyta alls.

Ja, det verkligen VÄRMER i hjärtat att vi har kunnat göra så mycket för åtminstone en liten familj! Tack alla ni som har hjälp till att göra detta möjligt! Obetalbart!

onsdag 29 maj 2013

Nedräkning

Om 16 dagar flyger vi till Sverige! Nedräkningen har börjat för ett bra tag sedan och den uttrycker sig på lite olika sätt i familjen. Harald har bara 4 dagar kvar innan han åker och han skulle nog helst slippa. I alla fall slippa åka så långt före oss. Men plikten kallar.

Jag har massor i skallen som jag ska göra INNAN vi reser. Bara att sätta i gång med andra ord. Listornas tid börjar snart. Nej den har faktiskt redan börjat. Listan med vad som skall köpas med hem från Sverige är påbörjad. Sen ska det bli en packlista, en att köpa med till Sverige lista, en att göra lista och en lista till vår housesitter. I love listor!

Eilika läääängtar efter att få flyga! Hon älskar att flyga och nuförtiden blir det ALLDELES för sällan enligt henne. Hon har redan bestämt vad hon ska ha på sig. Sen ser hon fram emot att få bo hos mormor och morfar i några nätter i sommar när Harald och jag åker till Rom. Däremot blir hon lite ledsen då och då för att hon kommer att sakna Amy, Ms Theunissen (hennes fröken) och alla klasskompisar. Hon är fullt medveten om att hon ska vara borta länge. Men det är så spännande och hon ser verkligen fram emot det!

Så till Julius. Han vill ha lov NU! Och han vill HEM till Sverige NU! Han är på rysligt dåligt humör och tycker att tiden går såååååå långsamt. Han har en veckas tentor att se fram emot med start på tisdag och sista tentan på måndag nästa vecka. Men sen så går han bara 2½ dagar och sen har han lov i 7 veckor!



I bilen hem idag var ambitionen stor men..... Tanken var nog att han skulle plugga spanska.

Flunsa

...eller något i den stilen. Jag är sjuk! Stackars mig!

Började med lätt huvudvärk i måndags förmiddag som lätt avhjälptes med en vanlig svensk Alvedon. Framåt eftermiddagen och kvällen hjälpte inte Alvedon och huvudvärken tilltog. Gick och la mig med huvudvärk, tog mig genom natten med huvudvärk och vaknade med huvudvärk. Pillade i mig dubbel dos Alvedon och jobbade på förmiddagen.

Ösregnade mest hela dagen men utanför kontorsfönstret hoppade ett stort stim med delfiner fram och tillbaka. Dom var kvar hela dagen och vi såg flera gånger delfiner som slog volter. Häftigt! Snacka om att vi har både "office and a home with a view"!

Åkte och hämtade Eilika och slängde in henne till Harald och fortsatte sen för att hämta Julius. Fotbollen inställd pga regn.

När jag kom hem igen så trodde jag skallen skulle sprängas. Har aldrig haft en sådan huvudvärk förut. Gick och la mig på sängen och frös. Trots fullt påklädd med OnePiece och dubbla fleece filtar. Harald fixade middag och sedan gav han mig något dunder värkpiller. Tog tempen och hade 38,6C. Började oroa mig för att jag kanske åkt på hjärnhinneinflammation och bestämde mig för att åka till läkaren omedelbums i dag på morgonen. Harald ringde Astrid och bad henne skjutsa Julius till skolan idag så att han kunde skjutsa Eilika.

Framåt kvällen kvicknade jag till. Tabletten funkade! Febern gick ner och värken lättade. Kände att jag faktiskt hade ont i muskler och leder också. Det är nog helt enkelt "bara" någon typ av influensa.

Sovit gott i natt och i morse var huvudvärken mycket lindrigare. Men den har byggt på efterhand och nu har jag lite feber igen och värk i kroppen. Duktig mamma och fru ligger nerbäddad i sängen. Fryser! Iklädd joggisar, långärmad t-shirt, munkjacka, halsduk, yllestrumpor och duntofflor. Ligger under tre fleecefiltar och en extra liten fleece filt över fötterna. Och fryser! Helt klart ofriskt!

Tagit en annan variant av dunderpiller nu och hoppas det hjälper. Ja, jag hoppade över läkarbesök. Dom kan ändå inget göra åt saken. Får väl skärpa till mig och försöka vila fast jag är ju så jätte dålig på det!

måndag 27 maj 2013

En vecka

En vecka har gått sedan Mosquito fick resa till Kattijala! Vi saknar honom men vi har slutat att gråta. Vi tänker på honom ofta och minns honom lite då och då. Han dyker upp vid lite olika situationer. Situationer där han brukade finnas.

Här några foton på Vackra Katten under hans sista dygn i jordelivet. Hoppas du har det bra älskade katt!



Ligga på puffen i solen är skönt!


Njöt av utsikten gjorde han in i det sista!




På fredagskvällen, när jag tidigare berättat för alla i familjen att han skulle avlivas på måndagen. 
Mycket ledsen Eilika! Mosquito vet inget utan sover som vanligt gott i Eilikas nalle fåtölj.



Tvätt efter sin sista frukost. Julius älskade att titta på Mosquito när han tvättade sig. Speciellt när han tvättade ansiktet och öronen. Lyckades fånga det på bild.


Eilika läser lite Bamse för Mosquito så at han inte ska vara orolig. 


Eilika matar Mosquito med vispgrädde strax innan vi packar in honom i transportburen för sista gången. Kittlar i handen!

Som jag berättat tidigare så gick det bra hos veterinären och dom var mycket proffsiga. I slutet av förra veckan kom en överraskning i brevlådan. Ett otroligt fint bevis på omtänksamhet och kundservice.


Ett fint kort med följande text från veterinären.

Så enkelt, inget stort men betyder så mycket!

Naturens under

I veckan som gått har vi haft alla möjliga slags väder! Åska och blixt och sol förstås. I mitten av förra veckan var det rejält dimmigt. Ja riktig tjocka! Vi såg inte ens vägen nedanför oss. Och i går och i natt har det regnat. Och här kommer det inte några små droppar utan det REGNAR! Just för tillfället verkar regnmolnen på väg att dra vidare men man vet aldrig. Det går snabbt i väderväxlingarna här.



Detta är framåt seneftermiddagen när dimman lättade något. I alla fall uppe på Simonsberg!

Vi har inte bara väder utan vi har även fått beskåda MASSOR av fåglar som flög in över vattnet och sedan la sig i en stor klump på vattnet. Har ingen aning om vad det är för fåglar men säkert några som är på väg norrut. Eller kommer dom hit för att fira vinter kanske? Många är dom i alla fall.



 

Det ser nästan ut som sjok av olja på vattnet!

lördag 25 maj 2013

Most valuable

I går kväll var det den årliga Sports Banquet på Julius skola. Harald var där och tittade. Egentligen skulle vi båda åka men barnvakten till Eilika var sjuk. Men det var Haralds tur i år.

Det bjöds på mat och dryck och gästtalare (som för visso var urusel), utdelningar av diverse priser och tal av kaptenerna i respektive sport. Klädsel semi-formal så Harald fick ta fram både skjorta, slips och kavaj. Ja, flip flops gick ju inte heller. Dom var så stiliga, mina killar, när dom åkte.

Julius har i år varit kapten för simlaget och höll därmed tal. Gick bra enligt Harald. Lite nervöst men fint tal. Dom flesta kaptener är ju Seniors och går alltså i 12:an. Julius är ju en sophmore och går i 10:an. Och så fick han även hålla det första talet. Men som sagt var det gick bra! 

Han kammade även hem buckla, rosett och diplom för Most Valuable swimmer! Det ni! Stolta föäldrar! Framförallt fadern som var på plats!

Jag gillar denna stilen på skolor där barnen och ungdomarna får lära sig och träna att tala inför grupp (däribland en lokal full med föräldrar, inte bara kompisar) och där det lönar sig att kämpa, göra sitt bästa och vara duktig genom att man blir sedd och får credit för det. Helt klart min stil!


Bra jobbat Julius!

onsdag 22 maj 2013

Tor in action

I natt drog Tor fram med Tanngjnost och Tanngrisner i full fart över himmelen. Han slog med Mjölner för fulla muggar. Alla jättar fick sig säkert en omgång!

Jag vaknade strax innan fem av att det åskade och blixtrade. Strax därefter kom Eilika inrusandes och jag fick följa med henne på toa. Jag berättade att det var Tor som red över himmelen och att det var därför det åskade. Hon somnade ganska snart om i vår säng. Julius hade inte hört ett dugg!

Det är maffigt med åska och blixt när man bor precis vi två stora hav. Man hör verkligen hur åskan rullar fram över havet. Ibland vänder den och kommer tillbaka en sväng. För att sedan rulla vidare. Tror den fortsatte upp mot Hermanus. Det lät så.

Kom lite regn men det var inte mycket att hurra för. Skulle faktiskt behövas lite regn nu. Fast det gör inget om hösten och vintern tar ännu lite tid på sig. Harald brukar konvertera månaderna till svenska årstiderna. Så just nu har vi november och bara 1½ vecka kvar till första Advent. Om ni förstår vad jag menar?! Så klagar på vädret gör vi inte. Runt +20C på dagarna, med strålande sol, och mellan 10-15C på nätterna i slutet på november känns rätt bra faktiskt.

tisdag 21 maj 2013

Tomt

Nu är vår älskade Mosquito i Kattijala! I måndags fick han somna in. Eilika fick stanna hemma från skolan. Hon bara grät och grät så det kändes inte riktigt bra att släppa iväg henne till skolan. Julius däremot hade alldeles för många viktiga ämnen som han inte fick missa. Men han hade nog tömt tårförrådet redan i fredags.

Beslutet kändes helt rätt i måndags morse. Mosquito var hungrig men inget ville han äta. Han åt gelén i två förpackningar Friskies. Mer hungrig. Han fick äggula, torrfoder, köttfärs och kattgodis. Inget passade! Lite ost fick han i sig. Det var alltså dags!

Eilika envisades med att följa med till veterinären. Hon bar buren själv. Och grät. Vi fick vänta ett tag innan det var vår tur men Eilika fick chansen att kela med en liten 8 veckors gammal Jack Russel valp och en annan hund. Hon glömde nästan bort varför vi var där. Sen var det vår tur! Eilika kånkade in buren till veterinären. Mosquito ville inte riktigt komma ur buren och sedan kände veterinären på magen och tumören. Inte poppis! Sen fick vi säga adjö till Mosquito. Veterinären tyckte det var bättre att vi mindes en levande katt och inte en död. Kändes skönt. Pappersarbete och betalning var redan avklarat så vi kunde, gråtandes, gå direkt till bilen. Sen körde vi hem. Utan Mosquito!

Eftermiddagen ägnade Eilika och jag oss åt att gå igenom massa kort och plocka ut dom som var på Mosquito. Vi ska göra ett fint album. Det kom lite tårar då och då mest hela eftermiddagen och kvällen för Eilika.

Jag tycker det är allra jobbigast på kvällen och morgonen. Då är det TOMT och jag saknar min katt. Han kommer inte och vill ha mat när jag lagar mat, han ligger inte på Eilikas nallefåtölj när vi tittar på TV, han kommer inte upp i mitt knä senare på kvällen, han sover inte vid min sida, han följer inte med mig in på toaletten på morgonen när jag duschar och han sitter inte och väntar på sin frukost när jag fixar frukost och lunchväskor åt barnen. Jag ser honom i ögonvrån i korgstolarna, på puffen i hallen och i Eilikas nallefåtölj. Fast han är ju inte där! I natt vaknade jag flera gånger och tyckte att jag hörde honom. Men han kom aldrig!

DET ÄR TOMT!

lördag 18 maj 2013

Sorglig dag

Ja, det blev en mycket sorglig dag igår! Jag berättade att jag bokat tid för avlivning av Mosquito för Harald via sms. Han var på väg hem från Johannesburg.

Eilika berättade jag för i bilen på väg hem från skolan. Hon grät och grät! Fortsatte till och från i princip hela dagen och kvällen. Men hon ville rida på eftermiddagen och det kändes skönt. Skingra tankarna lite. Astrid hade tagit det väldigt lugnt med henne och hon hade fått rida utan att hålla i tyglarna. Bara ligga på Dandy och kela med hans man.

Det värsta var att berätta för Julius och hans reaktion. Även han fick reda på det i bilen på väg hem från skolan. Eilika var ju och red så vi var själva i bilen. Han grät hela vägen hem! När vi kom hem så slängde han sina väskor och lyfte upp Mosquito som kom för att möta oss. Jag hittade honom stor gråtandes på baksidan av huset.Svårt att räcka till och trösta och hålla om en 184 cm lång 17-åring. Han vet ju att det är det måste bli så här men det gör ju lika ont för det. Mosquito har ju trots allt varit hos oss i nästan 11 år. Han skrev så fint på Facebook och la upp en jätte fin bild på Vackra katten. Han är duktig på att uttrycka sig i ord pojken. Dock nu mest på engelska. Så här skrev han:

I love you, been with me for 11 years. But there is always an ending, came too soon, way too soon. Monday it is. Monday you shall take your last breath. Love you!

Men det känns bra nu. Beslutet är taget, vi har alla 4 fällt ett antal tårar och hunnit lugna ner oss lite. Känns skönt att ha helgen på oss att bearbeta det hela faktiskt.

fredag 17 maj 2013

Inte roligt alls

Nu direkt efter min pilates så stannade jag till hos veterinären och och bokade in en tid för att låta Mosquito somna in och flyga upp till månen. Klockan 11 på måndag blir det! Så nu blev det en blöt förmiddag för tårarna bara rinner och rinner.

Men det är till det bästa. Han är ständigt hungrig men får i sig väldigt lite. Förutom gelé och vatten då. Han kräks lite då och då vilket han inte brukar göra och jag misstänker att han inte är så värst bra i magen. Han får nämligen väldigt bråttom ut till trädgårdslandet lite då och då. Han blir smalare och smalare och väger nästan ingenting snart. Han har ju varit en stor och tung katt tidigare. Vägde 7-8 kg utan att vara tjock. Nu är han nere på under 5 kg. Och ser han hängig ut. Kommer liksom inte till ro och det ser mest obekvämt ut när han ligger. Men han sover fortfarande hos mig på nätterna. Ligger tätt och buffar och puttar med huvudet när klockan har ringt. I morse vaknade jag av att jag fick en blöt nos i ögat och han spann som bara den.

Vi kan ju inte låta honom lida bara för att vi vill ha honom kvar. Och han kommer få det så bra uppe på månen tillsammans med Ann Sofie, som säkert väntar på honom. Vackra katten som hon kallade honom! Han kommer får hur mycket skinka som helst! Men tomt kommer det att bli för oss som är kvar här nere på jorden!




onsdag 15 maj 2013

Den dansande diskplockaren

Om ni inte visste det så går det såååå mycket bättre att plocka ur och i diskmaskinen om man dansar samtidigt. Och dansar gör man bäst med lurar i öronen, iklädd OnePiece och hemstickade raggsockar i tyska flaggans färger. Det blir sånt bra glid i raggsockarna!

Det är alltså inte mig jag pratar om utan den 17-åriga sonen! Ett foto hade ju suttit kanon här men sonen hade sån tur att batteriet är helt slut i min kamera. Typiskt!

Men han är ganska söt där han dansar runt! Den dansande diskplockaren! Det ni mormor och morfar, det blir show i Lotstornet i sommar!

tisdag 14 maj 2013

När?

När ska man ta beslutet att Mosquito ska få flyga upp till katthimmelen egentligen? Så svårt att veta!

Just nu verkar han må hyfsat. Han sover massor och har magrat rejält men han verkar inte ha ont eller lida.

Däremot är ju mathållningen ett problem. Han verkar ständigt hungrig men trots det så äter han i princip endast bara EN sorts kattmat och då bara gelén. Ibland äter han upp även själva maten, men oftast sorteras den ut. Sen vill han ha mer! Jag försöker ge honom alla möjliga alternativ och ibland äter han. Men oftast inte. I dag har jag försökt med en dyr kattmatssort som är för såsälskare (alltså Mosquito). Han har ätit den förut, men inte idag. Jag försökte med färskt och rått nötkött (köpte wokbitar i affären), men nepp inte det heller. Kött slukar han annars! Så det fick bli hans vanliga Friskies med gelé, fast han åt mest bara gelén förstås. Ibland knaprar han i sig lite, lite torrfoder också. Det som han åt mycket av tidigare. Och så dricker han massor med vatten.

Är det det bra liv för en katt? Att ständigt vara hungrig men ändå inte vilja äta. Känns ju sådär måste jag säga. Nu har vi 5 veckor tills vi åker till Sverige (borta i sex veckor) och det känns ju inte riktigt läge att lämna honom med hus- och kattvakten. Husvakten jobbar ju på dagarna och är inte hemma och kan fylla på kinkiga Mosquitos matskål med sås titt som tätt. Och att eventuellt behöva lämna ett beslut om avlivning till honom vill vi ju absolut inte göra.

Usch vad svårt!!!! Hjälp!!!! Anna Veterinär, har du några goda råd?! Det brukar du ha. Pleasssseeee!

söndag 12 maj 2013

Mors Dag

I dag har vi firat Mors Dag! Som i större delar av världen förutom i Sverige. Eftersom jag är mor i familjen så bestämde jag för några dagar sedan att vi skulle åka till Riebeek Kasteel i Swartland. Sagt och gjort! Jag bokade bord för några dagar sedan på Kasteelberg Country Inn. Tur var väl det för dom var helt fullbokade i dag när vi kom. Vi körde hemifrån kl 11 och det tog ca 1½ timma till Riebeek Kasteel. Fantastiskt vackert i princip hela vägen dit. Har varit i området förut, men inte stannat i just den lilla staden. Asta, kommer du ihåg när vi var på vinprovning på Allesverloren?! Där var vi idag.


Riebeek Kasteel är nu en av mina favorit ställen här i Sydafrika. Jätte mysig liten stad!


Citrusträd med frukt.


Gick förbi detta ställe som jag kände igen från mitt Googlande. En mysig liten vinbutik som säljer vin från dom små vingårdarna i Swartland. Gick därifrån med 6 flaskor rött och en dunk olivolja.


Porche klubben verkade ha möte på det fina hotellet dagen till ära. Detta var bara några av alla Porchar som stod parkerade i den lilla staden.


En Ferrari fick visst också vara med!


Stadens kyrka.


Här åt vi. Fick ett bra bord på deras stoop (veranda).


Kocken är fransman och lagar fantastisk mat. Så även idag! Tog lite tid men det gjorde absolut ingenting. Dom spelade fantastisk blandad musik i högtalarna, det var varmt och skönt och solen sken. Vinet var gott och Eilika hittade en jämngammal flicka att leka med. Härligt!


Efter lite strosande i den lilla staden och en god lunch körde vi söderut igen. Fantastiskt höstväder (maj=november, typ) med +27C som varmast under dagen. Tafelberget syns även när man är lååååångt borta! Vilket landmärke!


Svängde av från inlandsvägen för att ta sista biten mot Kapstaden längs kusten. Stannade till i på stranden i Blouberg för att njuta av utsikten och låta mor fota. Mäktigt eller hur?!






Ursäkta alla bilder på vågor men det är ju så fascinerande!


Harald, Jacqueline och Eilika på stranden i eftermiddagssolen.

 

MIN man!


Jacquline och Harald. Tror Jacqueline var nöjd med sin sista dag i Sydafrika.


Mycket spring i benen på denna lilla dam!


Karate Kid posering! Tranan!


Pappa räddar Eilika ur vågorna.

Ja, jag var allt rätt besviken att Julius inte lyckades pallra sig upp ur sängen och hänga med. På Mors Dag och allt. Men när vi kom hem så låg det ett fint meddelande till mig på mitt sängbord. Så här stod det:

Mom, you are my best friend
You are the one who makes me smile again
When something sad has happened
You turn my mood to good again
You support me and are always there for me
It´s no wonder that I love you

Blev ju allt lite tårögd! Tack Julius och jag förlåter dig för att du inte följde med idag!

Jag har haft den bästa Mors Dag EVER!

lördag 11 maj 2013

Fullspäckad dag

I torsdags eftermiddag kom Jacqueline för att bo med oss sina sista dagar i Sydafrika. Hon reser hem till Tyskland på måndag, efter 10 veckor i Sydafrika.

I dag började vi med att åka till Masi med färg till Eunice. Sen körde vi Chapmans Peak och längs Atlant kusten in till Sea Point i Kapstaden för att hämta Jacquelines kamera som hon glömt i bilen när hon kom hit. Några vänner tog den med sig till Kapstaden. Fantastisk vacker höstdag och hon hade inte åkt Chappies så det passade bra. 


Noordhoek beach!


Jacquline och Eilika med Noordhoek beach och Kommetije i bakgrunden.


Chapmans Peak


Hout Bay



Hon kommer sakna Sydafrika!



Vi hämtade kameran och sedan körde vi vidare till Kirstenbosch Botanical Garden. Smarrig lunch och sedan gick vi runt i den fantastiska trädgården. Alltid något som blommar där. Alla tider på året.





Lilla E poserar









Höstfärger och klarblå himmel


Inte bara blommor!














Det är så rogivande att gå runt i Kirstenbosch och så mycket att se. Vi var hemma igen vid 15.30-tiden. Nöjda med dagen!

Nu ikväll har vi varit inne hos grannen Sally på god och trevlig middag. Hennes äldsta son Carl var även där. Mycket trevligt och gott! Nu är jag trött! Tack och godnatt!