söndag 30 april 2017

Indiansommar, alpackor och strandpromenad

Det ska ju föreställa höst här men i år vill den inte riktigt infinna sig. Jodå det har blivit lite svalare, framförallt kyligare inomhus. Men vi väntar förstås på regn!

Igår var det däremot riktig indiansommar! Kände redan på morgonen när jag gick ut med Idefix att det skulle bli en varm dag. Och mycket riktigt så steg temperaturen snabbt. Mitt på dagen var det kokande 38C! Väldigt ovanligt att det blir så varmt här och lite i överkant om ni frågar mig.

Eilika hade sovit över hos Amy på fredagsnatten och vid lunchtid var det shiftbyte. Det var nämligen planerat för en double sleep over! Så vid 12 hämtade jag tjejerna och så körde vi till Noordhoek.


Bevis! Till och med över 38C, när vi körde till Noordhoek.

Igår var det tydligen internationella alpacka dagen och då hade Ohio Fram (som har alpackor) öppet hus! Vi tog chansen att se alpackor på nära håll. Varmt men riktigt trevligt. Gulliga och ulliga djur!


Dom låg så gulligt, med bakbenen nästan i kors under rumpan/svansen.


En alpacka som man fick klappa och känna på den mjuka ullen!


Lee-Ann hade flätat flickorna på morgonen så dom var så fina!


Senaste tillskottet var bara 1 vecka gammal!


Alpackor kan ha olika färger och även vara flerfärgade.


Matdags!


Dom är ju riktigt söta!



Alpackan, precis som laman, tillhör kamelsläktet.


Vacker bougainvillea!


Lite vätskepåfyllning!

Klockan var way past lunchdags så vi bestämde oss för att köra ner till The Red Herring för att äta lunch. Var lite tveksam om vi skulle få bord i det vackra vädret men det fick vi. Mysigt ställe med god mat!



En Rock Shandy svalkade gott!

 

Dessa två beauties!


Väldigt god pizza med rökt lax, kapris och färskost!

När det nu var så fantastikt väder,  så attans varmt och vi ändå var i Noordhoek så körde vi ner till stranden. Fullt på parkeringen men vi ställde oss på en sidogata och gick ner till stranden. Inte jättesmart att gå i djup, lös sand i 38C hetta. Och sedan är ju stranden så attans bred så det kändes som en evighet innan vi nådde det iskalla havet. Men desto skönare sen att stoppa tårna i det 13 gradiga Atlantvattnet.




Stranden är bred, lång och otroligt vacker!




Jag älskar dessa vågor! Och färgen på vattnet!



Bästisarna!


På väg upp mot parkeringen. Vi gick längs vägen tillbaka till bilen sen.


Väl hemma igen så var vi så varma och svettiga. En kall öl har nog sällan smakat så gott!


Den varma kvällen bjöd på blåa berg i solnedgången.


Vi var fortfarande rätt mätta men en pastasallad med tonfik satt perfekt till middag!


Tjejerna bäddade nere i bäddsoffan i gästvåningen! Dom flyttade hemifrån för en natt!

Idag är det mulet, lite spridda skurar och ca 20C. Väldigt skönt! Eilika och jag ska fira Valborg i kväll med tikka masala kyckling till middag, äppelpaj och vaniljsås till dessert och sedan tänder vi kaminen och så ska vi titta på Mamma Mia! 

Sa just till Eilika att just på Valborg längtar jag hem till Sverige lite extra. Det går ju liksom inte att fira någon annanstans. Kan ju inte gärna tända en stor majbrasa i trädgården!

onsdag 26 april 2017

Katter......

Ja katter, inklusive vår Main Coon Caesar, kan ligga var som helst och hur som helst. Nästan alla av dessa foton är tagna på en och samma dag. 


Inklämd mellan muren och liljorna. Ett favoritställe!
 

Boll!
 

Avslappnad!
 

I en korg.
 

På bordet. Ajabaja!


I en balja!


-"Nej, inte fler kort nu matte!"

tisdag 25 april 2017

8 veckor

Idag om 8 veckor så sitter vi och tittar på nyheterna på Aspö! 

Eilika, Idefix, Caesar och jag har landat i Köpenhamn på morgonen där Harald och Julius mött upp med 2 bilar. Förhoppningsvis har vi lyckats få in båda djuren i EU utan några problem och förhoppningsvis mår dom båda bra efter den långa resan. Så här dags om 8 veckor så har Idefix hunnit gå sin första promenad i Sverige och Caesar kommer vara rysligt sur och undra varför inte han får gå ut (han bör nog hållas inomhus ett par dygn i alla fall). 


Om 55 dagar flyttar vi!

Operation röj har börjat på allvar! Julius rum har jag nu gått igenom helt och hållet. Hans säng är nu belamrad med saker vi ska sälja. Det blir en garage sale senare i maj.


Julius säng kommer ju inte räcka till på långa vägar! Detta är bara början!
 
 

Eilika började rensa bland sina böcker i lördags när hon väntade på Amy.


Jag fortsatte på söndagen med mina böcker.

Jag lyckades sedan, samma kväll, sälja nästan 70 böcker via min Facebook grupp för svenskar boende i Sydafrika. Det blev flera svensktalande barn som blev glada! Och några vuxna!

söndag 23 april 2017

Fartyg, fartyg, fartyg

Vi får ju vår beskärda del av fartyg som passerar utanför våra fönster. Alltid lika spännande när det kommer in eller lämnar ett fartyg till och från Simonstown.

Simonstown är ju Sydafrikas marina bas och har även ett varv som inte enbart används för marinens fartyg.

Den 29 mars anlände ett mycket speciellt fartyg för att läggas upp på varv i Simonstown. 


Royal Mail Ship St Helena!

Detta vackra lilla fartyg är den enda fasta förbindelsen mellan ön St Helena (tillhör Storbrittanien) ute i Atlanten och fastlandet. Närmare bestämt Kapstaden. Pga av propellerproblem så ställdes nu resa 255 in. Resa 255 skulle ha avgått från Kapstaden till St Helena den 25 mars, vidare till Ascension Island och sedan tillbaka till St Helena och för att sedan segla tillbaka till Kapstaden och anlända den 12 april. Ett oplanerat varvsbesök för ett fartyg som St Helena ställer ju så klart till en hel del problem. Den lilla ön St Helena, med en befolkning på knappt 4500 invånare, förlitar sig ju helt och hållet på att postbåten ska komma med förnödenheter, post och passagerare. Men naturligtvis ordnades ett alterantiv för det mest akuta, dock inte för kryssningsgästerna som fick full återbetalning eller sin resa ombokad.

Ön St Helena har en nybygg flygplats men som inte ännu tagits i bruk. Dom hårda vindarna ställer till problem om jag förstått saken rätt. 
 

Ligger på min bucket list, att åka med postbåten till St Helena! Men kryssningen tar ju sin lilla tid.

Klockan 14.30 den 13 april var hon fit for fight igen!

 Bon voyage!

I går morse anlände den sydafrikanska fregatten SAS Amatola till Simonstown, vilket är dess hemmahamn. Men denna ankomst firades med pompa och ståt. SAS Amatola kom hem igen efter en 3 månaders seglats till Storbrittanien där dom har tränat tillsammans med engelsmännen.


Välkommen hem!
Bogserbåtarna skjuter fanfar på sitt sätt!

 

Och vi hörde musik från marinens musikkår inne på kajen!

Undrar om vi får ett så fint välkomnande när vi anländer till Aspö med färjan den 20 juni, efter 7 1/2 år i Sydafrika?! :)

fredag 21 april 2017

Rugby

Jag är allt annat än en sportdåre! Men när Harald blev tillfrågad av sin simmarkompis Perry om vi vill följa med på rugby för några veckor sedan så tackade vi äntligen ja. Vi har blivit tillfrågade flera gånger tidigare men det har aldrig passat.

Rugby är ju verkligen Sydafrikas nationalsport så det är klart att vi måste gå och titta på en match. Och om jag nu måste välja en sport att titta på så får det nog bli rugby. Det är faktiskt otroligt spännande och roligt att titta på. Fattar hälften men ändå. 

Det måste ju vara alla mäns stora dröm att få spela rugby. Att få slänga sig i en stor hög och buffla på varandra, precis som alla småpojkar gör! Det är en mycket tuff sport, dom har inga skydd mer än tandskydd, men trots det väldigt städad. Inga bråk, vare sig på planen eller på läktaren och spelarna filmar inte som till exempel fotbollsspelarna. Jag menar att dom får ont och skadar sig titt som tätt. Nej här kör man på med sprucket ögonbryn och näst intill knäckt näsa.

Nu hade vi det ju så attans lyxigt att vi satt i en sk. box. Ett litet privat rum på ca 10kvm och en egen del av läktaren. Boxen tillhör Perry´s mans företag och det är enbart inbjudna av företaget som får vara där. Det var 24 platser på läktaren som tillhörde boxen tror jag. I boxen jobbade ett antal killar som såg till att vi alltid hade en kall öl, ett glas vin, en GT eller vad man nu ville dricka i handen. Innan macthen började serverades tilltugg, i pausen kom det fram varm mat och efter matchen små desserter. Vi gick inte därifrån varken törstiga eller hungriga kan jag säga!

Och vilka var det som spelade då? Jo det var The Stormers, som spelade hemmamatch, mot Chiefs från Nya Zeeland. Och.......trumvirvel......The Stormers vann!!! Vilket tydligen var en riktig skräll. Chiefs är Nya Zeelands bästa lag och borde ha vunnit över The Stormers. Jag tror att det var vi som bringade lite extra tur till The Stormers!


Vi var på plats i god tid för att insupa atmosfären, dryckerna och maten!


Stormers flagga vandrar runt den anrika Newlands Stadium.


På rugby!


Fullt ös på publiken!

Fick inte några bra bilder på själva spelet och missade helt att fota i boxen. Kanske, kanske hinner vi med ännu en match innan vi flyttar!