Otursförföljd

Stackars Idde! I går lyckades han trampa på en mycket vass glasbit! Eilika och jag var och gick med honom på kyrkogården och när vi var på väg hem så såg vi att han hade blod på höger framben. Inte så mycket så jag sa till Eilika att vi får kolla vad som hänt när vi kommer hem. Idefix skuttade nämligen omkring som om ingenting hade hänt. Men när vi kom upp på vägen såg vi att det blev blodspår från höger baktass.

När han hade lämnat ett rejält blodspår efter sig och vi kom hem så stoppade jag tassen i en balja med ljummet vatten och sen fick han ligga ner så att vi kunde kolla vad som hänt. Jodå, han hade ett stort djupt jack i trampdynan! 

Inte jätte bra, och speciellt inte på en lördag efter klockan fyra på eftermiddagen. Det blödde rejält och det var så pass djupt att ett veterinärbesök vore på sin plats. Jag ringde vår veterinärklinik som bara ligger 5 minuter hemifrån. Jag visste ju att dom hade stängt men jag hoppades att en telefonsvarare kunde hänvisa oss i rätt riktning. Jag fick ingen hänvisning utan samtalet kopplades direkt vidare till deras jourhavande veterinär. Vilken service! 

Jag berättade vad som hänt och hur såret såg ut och veterinären sa att det absolut behöver sys. Hon kunde inte göra det då på kvällen men trodde att en annan veterinär klinik i närheten kanske hade jour. Eilika och jag stoppade in den blödande hunden i bilen och körde iväg. Enligt deras telefonsvarare skulle dom ha jourmottagning från kl 16.00. Klockan var nu ca 16.45. Yes! Men det blev NO istället. Det var helt igenbommat, ingen info om jour. Enbart ett mobilnummer till jourhavande veterinär. Inget svar; telefonnumret existerar inte! Ringde ett annat nummer som stod på dörren och kom till Mediclinic i Kenilworth. Jo dit kunde vi köra och få hjälp. Mot en jourkostnad förstås. Det tar drygt 30 minuter att köra dit. Nej det kändes inte riktigt bra. Vår jourhavande veterinär hade gett mig instruktioner hur jag kunde bandagera tassen och hon sa att hon kunde sy honom i dag på morgonen.

Så vi körde till apoteket i Fish Hoek och köpte diverse attiraljer för att kunna sätta på ett bandage. Hemma igen så ringde jag veterinären igen och hon bad mig komma in med honom idag söndag kl 09.00. Jag lyckades med både Haralds och Eilikas hjälp rengöra såret och få på ett hyfsat bandage. Hade ju antiinflammatoriska värktabletter hemma som veterinären sa att jag skulle ge honom.   

Matte gjorde en golfklubba av tassen!

Idefix sov hela natten men var inte riktigt sitt vanliga jag på morgonen. Ville vare sig kissa eller dricka. Åkte med honom till veterinären klockan 9 som bestämt. Bandaget höll ända tills han kom in till henne. Perfekt timing!

Eftersom det var bara hon på plats så fick jag agera sköterska. Men jisses vilken envis hund! Veterinären försökte sedera honom med en spruta i baken. Hon hade ett par dagar tidigare gett en stor boerbull på 54kg samma dos och han hade somnat tvärt. Inte Idde (nästan 10 kg lättare)! Vi väntade och väntade! Nej han gick runt och nosade och vägrade lägga sig. Till slut la vi honom på golvet och hon kunde ge honom lite mer i en ven på benet. Nu då! Nej han ville inte sova men var rätt så dåsig. Hon försökte raka runt trampdynan men han röck till sig tassen hela tiden. Sen fick han lite gas. För att inte jag skulle somna, som satt med honom på golvet, så öppnade vi dörren. Jaha, då störtade den vingliga hunden upp och trodde att var klar för dagen. Till slut fick han lite muskelavslappnande också och han lugnade ner sig. Men han somnade inte! Låg dock tillräckligt stilla för att hon skulle kunna rengöra och sy.

Hon fick utföra ingreppet på golvet. Inte en chans att vi skulle lyckas lyfta upp 45 kg hund på ett operationsbord utan att han blev orolig och började röra på sig igen. Så efter 1 timma och 45 minuter hade Idefix fått 7 (!!) stygn i trampdynan och ett tjusigt lila bandage. Själva ingreppet tog max en kvart! Resten av tiden ägnade Idefix åt att kämpa emot att somna. Envisa, starka hund!

Nu passade det minsann att ligga stilla och slumra.

Han fick en uppvakningsspruta som verkade relativt snabbt och jag kunde åka hem min olycksdabbade hund.

Han är inte så pigg och glad idag! 

Men nu har han i alla fall ätit och druckit lite och nyss gick han ut och bajsade. Med en matkasse på foten! Bandaget får ju inte bli vått och naturligtvis så har det regnat sedan lunch. 

Ja så nu gäller det att hålla bandaget torrt och hyfsat rent och på tisdag ska vi till veterinären och byta bandage. Det är roligt nästan jämt! Eller hur Idde?!