söndag 22 januari 2017

Anledning

Jag har fått en del frågor på varför vi bestämt oss för att flytta tillbaka till Sverige.

Bland annat så har det kommit  kommentarer till mitt inlägg "Plötsligt så händer det" från 19/1. Den ena kommentaren har jag publicerat och den kan ni läsa i inlägget om ni vill. Den andra har jag inte publicerat då den är helt anonym. Vill man inte avslöja vem man är när man kommenterar på mina inlägg så blir inte kommentaren publicerad. Sån är jag! Om jag "blottar" mig och skriver om mitt privatliv och om vad jag tycker och tänker så tycker jag att om man vill kommentera det så talar man om vem man är.

Personen i fråga skrev något i denna stilen: "Varför ska ni flytta till Sverige när ni fått sydafrikanskt medborgarskap? Sverige är ju inte det land det en gång var, där man kan känna sig trygg och vara stolt över".

Så, först och främst, har vi INTE fått sydafrikanskt medborgarskap och det är inget vi någonsn kommer att försöka få heller. Vi är stolta över våra medborgarskap i Europa och ser verkligen ingen anledning att byta till sydafrikanskr medborgarskap, när våra pass är dom bästa man kan ha i världen. Däremot har vi fått permanent uppehållstillstånd. Och det kommer vi fortsätta att ha så länge vi upprätthåller dom krav som ställs på oss och att vi reser in i Sydafrika minst vart tredje år.  Vi kommer alltså ha kvar våra uppehållstillstånd även fast vi flyttar till Sverige.

Anledningarna till att vi flyttar, och just nu, är flera. Nedan några anledningar, som jag kommer på just nu.

  • En av anledningarna är att jag har hemlängtan! Efter 7 år på andra sidan jordklotet från nära och kära så längtar jag hem. Och det gjorde ju inte saken bättre att en av dom allra närmaste och käraste, Julius, flyttade till Sverige för 1 1/2 år sedan. 
  • Vi vill att Eilika ska få bo och växa upp även i Sverige. Att hon ska få uppleva friheten! Friheten som hon inte saknar för att hon inte är van vid den men som, framförallt jag, vill att hon ska få njuta av. Att kunna gå eller cykla till och från skolan själv, att bara öppna dörren och gå till kompisar, att kunna resa till andra länder etc. Här måste hon bli skjutsad till skolan, det måste arrangeras och skjutsas när hon ska leka med kompisar och det är långt och dyrt att resa från Sydafrika.
  • Jag vill gå till ett jobb/en arbetsplats! Inte jobba hemifrån och till största delen vara hemmafru.
  • Vi har ett par företag i Sverige som skulle må bra av vår, framförallt Haralds, närvaro.
  • Jag, framförallt, saknar våra svenska årstider och helgdagar. Jag vill, och vill att Eilika ska, få uppleva den första snön, när dom krsipisgt gröna små musöronen kommer på björkarna, när syrenerna blommar och det är ljust länge, när alla träden börjar skifta färg, alla dekorationer och ljus till jul, fyrverkerierna på Nyårsafton, brasan på Valborg, att börja skolan efter det lååånga sommarlovet och att fira Halloween med pumpa som lyser i mörkret! Bland annat!

Och så känner jag mig otroligt trygg i Sverige och jag är stolt över mitt land! Tack och lov att det inte är vad det en gång var. Då hade vi inte kommit långt! Det finns så otroligt mycket som är bra i Sverige, och har man bott eller bor utomlands så har man kanske lättare att se det. Men jag säger inte att ALLT är bättre i Sverige! Kunde vi ta alla smarriga russin från både Sverige och Sydafrika så hade det ju varit kanon. Men så är det ju inte tyvärr! Vi kommer sakna så mycket med Sydafrika!

Men, vi är ju så otroligt lykligt lottade att vi har möjlighet att bo i båda länderna när det passar in i våra liv och vår situation. Just NU, eller från och med juni, passar Sverige bäst! Men skulle vi känna att nej, vi trivs inte alls att bo i Sverige, så flyttar vi tillbaka till Sydafrika. I ärlighetens namn så vet vi ju inte hur bra vi kommer att trivas, efter 7 år i solen och med den livsstilen vi har haft förmånen att ha!

5 kommentarer:

  1. Precis de anledningarna jag trodde! Dessutom tror jag att man flyttar utomlands av två olika anledningar, antingen till något eller från något. Om man flyttar till något - att man vill vidga sina vyer, uppleva, hittar kärleken utomlands - så tror jag att man inte har lika svårt att flytta tillbaka. Sen finns det de som flyttar från, de som ser allt svenskt som negativt. DE stannar nog hellre utomlands.

    Precis som du säger finns det bra och dåligt med det mesta. Jag skulle också vilja att våra barn fick uppleva mer svenskt. De blir skjutsade överallt, finns inga bussar, inget bra att cykla. Men vi trivs så vi stannar. Alla gör sina egna val och jag tror er flytt blir toppen!

    SvaraRadera
  2. Det låter som väldigt bra anledningar tycker jag! Väldigt intressant att läsa!
    Jag har själv bott utomlands med min man i ca 4 år och det är en otroligt bra erfarenhet och man ser Sverige med andra ögon än de som har bott här hela sitt liv.
    Vi bodde på Teneriffa, med soligt klimat och billigt att leva. Och visst hade vi velat ta med godbitarna till Sverige, men det går inte.
    Min man är grek och inte uppvuxen här, och han ser också Sverige på ett helt annat sätt. Ni svenskar vet inte hur bra ni har det, brukar han säga. Han som har något att jämföra med tycker det är pinsamt hur mycket svenskar gnäller!
    Visst är det mycket som kunde varit bättre i Sverige, det är mycket kvar att önska, men man måste ändå ha perspektiv! Och det får man när man bor i ett annat land ett tag, det kan jag lova!

    Kram Annica

    SvaraRadera
  3. Det är klimatet i Portugal som har fått oss att leva här. Sverige kan bara inte komma i närheten av ljuset och värmen här nere. Hade SE haft samma klimat, då hade vi aldrig flyttat./Jan

    SvaraRadera
  4. Bra skrivet Gabriella! Är själv inne på andra vändan som expat och är uppvuxen utomlands. Jag håller med dig om att det är viktigt för barnen att få en del av sin uppväxt i Sverige. Och ja, man kommer alltid att längta tillbaka till de länder man en gång har bott i. Ni bor ju ändå i världens vackraste stad, även om Blekinge inte är så dumt heller.

    SvaraRadera
  5. Intressant att läsa detta då jag nyligen flyttat till Sydafrika (Kapstaden), och innan dess bott fem år i Paris. Jag har alltså upplevt det från båda håll. Jag upplevde faktiskt kulturkrocken när jag kom tillbaka till Sverige som större än den som kom när jag flyttade till Frankrike första gången. Afrika var däremot lite av en chock även om jag var förberedd. Just det där du skriver om friheten i Sverige. Att kunna röra sig fritt på kvällarna är någonting jag saknar. Ibland känner jag som att jag lever i ett fängelse...

    Många utlandssvenskar flyttar så småningom hem till Sverige just av de anledningarna du listar här. Särskilt när de får barn. Jag har många vänner som lämnade Paris efter att de blev föräldrar.

    SvaraRadera