Snippsnipp och skönsång

I går, förutom missionen att få ihop vår visumansökan, så var Idefix på sjukhuset. Det var dags för snippsnipp. Lämnade in en hungrig valp strax efter 8.30 på morgonen och hämtade en ännu hungrigare men väldigt glad och pigg valp strax efter kl 14.00. Snippad (kastrerad alltså) och klar!

Han fick en portion mat som försvann i ett nafs och sedan somnade han. Han är pigg men har lite svårt när han reser sig. Fått värktablett i dag på morgonen och ska få en i morgon också. I övrigt är han precis som vanligt. GLAD! Jo, just det, den lilla valpen på 7 månader väger nu knappt 33kg!

NATURLIGTVIS visade det sig att visum ansökan inte var komplett! Vad trodde ni! Jag hade inte läst ordentligt utan skickade med certifierade kopior på vår deposition vi betalade till ambassaden i Stockholm. Det måste vara i original! Vi kan ju sätta oss på planet till Stockholm och ta ut depositionen samtidigt som vår visumansökan behandlas! Eller hur?! 

Med andra ord fick stackars sönderstressade Harald sätta sig i bilen och köra in till Kapstaden med originalen. Grrrrrr!!!!

Kvällen ägnades sedan åt picknick på gräset på Steenberg Wineyard, lyssnandes på Christmas carols! Vi bjöd med Sally (grannen) och hade en jätte mysig och avkopplande kväll. Tja, Harald kom ju förstås sent och sedan åkte han hem tidigt. Han var jätte trött! Fullt förståeligt! Han kom hem i förrgår efter en väldigt hektisk 2-veckors resa i Europa och sedan all stress vi hade igår. Det var ju även så att momsredovisning för våra båda bolag här i Sydafrika skulle skickas in igår. Of course!

I alla fall, picknicken var jätte mysig. Vi fick varsitt glas vin, program och ett ljus när vi kom dit. Sedan köpte vi smarriga steak sandwichar och en flaska rosé och satte oss på filtar under en ek. Jag hade även med mig ost, kex och vattenmelon.

Mycket bra sångerska (gjort en del musikaler bla) och en orkester underhöll. Och som vanligt i detta barnvänliga land fick alla barn ta stor plats. Dom var med uppe på scenen och sjöng! Gissa om Eilika var lycklig!

 

 

Tror att det var 8:nde året i rad dom gör detta och det var drygt 1300 pers där!

 

Sally fick just ett samtal från sin bror!

 

 

Eilikas nya idol; Felicity Kiram! Och hon hade ju sååååå fina klänningar! Tyckte Eilika.

Eilika (i gråprickig kjol och vit kofta) står framme vid scenen och förundras.

 

Dags för Rudolf the rednosed reindeer! Alla barnen fick röda mular! Och det sjöngs för full hals!

Detta kallar jag RÖD mule!

 

Sen fick även barnen komma upp på scenen! Eilika sjunger, och sjunger!

 

Många glada barn!

 

Mot slutet började det skymma något och en del tände sina ljus. Set blåste som vanligt så vi fick göra skydd av papperspåsen. Ja vilken kväll för Lilla E!

Sen åkte vi hem och hittade Harald i sin fåtölj med ett glas rött. Sovit gott i natt! Tidig morgon idag igen. Harald har varit och hämtat Marre på flygplatsen! Dags att få lite värme och färg Marre!

VÄLKOMMEN!

Spänningshuvudvärk och magsår

Magsår har jag inte. ÄNNU! Men spänningshuvudvärken sitter där den sitter!

Just nu sitter vi och väntar på budet, som skulle kommit för drygt 2 timmar sedan, med papper från vårt kontor i Johannesburg. Papper som måste bifogas visumansökan. När, förhoppningsvis om typ 1/2 sekund, budet kommer så ska alla papper kopieras och sedan ska jag susa till polisen för att få kopiorna stämplade (bevis på att dom överensstämmer med originalen).

Därefter ska nästa bud, som skulle varit här för en kvart sedan men som turligt nog INTE kommit heller, ta hela vår bibba med miljoner papper samt alla våra pass (inklusive dom gamla passen som har våra första visum i sig) till agenten. Agenten ska sedan gå igenom ALLT för att se att vi har det som krävs och i morgon ska dom sedan åka till Home Affairs för att lämna in allt.

Men alltså FÖRST ska papperna från Johannesburg komma hit, jag ska kopiera och åka till polisen i Fish Hoek, Harald ska försöka hålla kvar nästa budfirma (om dom kommit) tills jag kommer tillbaka med papperna, stoppa i papper i filen, dubbelkolla en sjuttioelfte gång att allt är med and off it goes. Ja, och sedan är det bara att be till högre makter, att agenten inte kommer på något ytterligare som skulle varit med eller att vi skrivit med blå istället för svart penna eller något annat kul som kan hända.

Och så blir det till att be lite till att Home Affairs inte tappar bort alla papper och att vi får visum!

Tålamod, tålamod, tålamod

Vi är mitt i den ljuvliga, NOT, processen att söka nytt visum! Voine, voine säger jag bara!

Första gången vi sökte visum så hade vi ju inte flyttat hit ännu och sökte då av naturliga skäl på den Sydafrikanska ambassaden i Stockholm. Det krävde en del papper då men det var hanterbart. Vi är här på Business visum. Business visum varar i 2 år. 

Andra gången vi sökte så kontaktade vi ambassaden i Stockholm igen. Första gången gick nämligen väldigt smidigt och vi hade hört att det är väldigt struligt att söka här på plats. Jodå, det gick bra. Vi samlade i hop alla papper och budade dom till Stockholm. Några veckor senare, i december för två år sedan, hade Harald med sig alla våra pass när han var i Sverige och gick in på ambassaden och fick våra visum inklistrade i passen. Mycket smidigt!

Nu har det gått två år till och eftersom Harald är sin vana trogen och är i Sverige just vid den här tiden så frågade vi ambassaden om vi kunde göra en favorit i repris. Svaret blev NEJ! Why?! Ingen aning. 

Nu har vi då anlitat en agent som ska hjälpa oss att söka visum hos Home Affairs. Tyvärr var dom lite tröga i starten och bara ett par dagar innan Harald stack till Europa i nästan 2 veckor så fick vi listan på vad som krävs. Dom ville helst ha alla papper hos sig den 13/12 vilket var en omöjlighet. Nu ska allt vara hos agenten i slutet på nästa vecka. Harald landar på onsdag eftermiddag. Innan han åkte blev det ett par mycket hektiska dagar då vi hann med läkarundersökning, gå till polisen för att lämna fingeravtryck för utdrag ur brottsregistret och Harald hann med att få sina lungor röntgade också (så att han inte har TBC). Julius och jag ska också röntga oss. Det gör vi på onsdag morgon (missade att det är helgdag på måndag. Och så har vi hantverkare här på tisdag).

I dag har jag gått igenom alla dom papper vi har lyckats samla in än så länge och mailat in till agenten. Hon vill se att allt är ok innan vi budar in original. Dom dokument som vi inte kan skicka in i original måste vi ta kopior av som i sin tur måste certifieras av polisen. På torsdag åker jag till polisen med en bibba papper. Totalt är det 19 (!!!!) punkter på checklistan vi fått från agenten. Massor med dokument som vi inte behövt skicka in tidigare. Suck!

Vår mapp där vi samlar alla dokument. Hittade ett passande talesätt som jag skrev på mappen. Så när vi håller på att få hybris så är det bara att läsa på mappen.

Nästa gång vi behöver ta kontakt med agenten igen då söker vi permanent uppehållstillstånd. En liten tröst just nu. Men en sådan magisk kväll som vi har i kväll, vindstilla, fantastiska moln formationer som är alldeles rosa i solnedgången, så är det värt varenda papper och varenda signatur (i svart!)!

Åker hem till Jul

I måndags skulle Eunice ta med sig sin dotter Jennifer (eller Elihle som hon heter på xhosa) hit för att leka med Eilika. Jennifer brukar komma hit och leka någon gång då och då. Framförallt när det är skollov! Men Eunice kom utan Jennifer. Hennes morbror har varit här och bestämde nu att ta med sig Eunice syster och båda Eunice barn hem till Eastern Cape för att hälsa på Eunice mamma. Eunice har inte varit hemma på knappt 3 år så hennes mamma har inte träffat Ashleigh ännu (1 1/2 år). Morbrorn undrade varför hon undanhåller barnen från sin mormor och tog helt enkelt med sig dom hem. Eunice har inte haft råd att åka så hon har verkligen inte undanhållit barnen från sin mormor. Det är också en lång och krävande resa för ett litet barn vilket gjort det omöjligt att resa tidigare. Dom åker med buss på natten och det tar väl en 11-12 timmar eller nåt.

Så förra fredagen åkte dom och lämnade Eunice hemma ensam. Dom ska inte komma tillbaka förrän veckan efter Nyår. Stackars Eunice. Hon har inte råd och så fick hon inte plats i bilen. Så kan vi inte ha det! Hon ska inte sitta utan sina barn över jul och nyår! Nu har hon, på order från mig, kollat med dom hon städar hos om hon kan vara borta ett par veckor och så har hon bokat plats på bussen nu på fredag natt. Hon åker hem till Fort Beaufort, till sin mamma och sina barn och firar jul och nyår. Vi betalar resan!

Vi klarar oss alldeles utmärkt utan städerska i 2 veckor! Huvudsaken är att hon får vara med sina barn. Hon tar med sig Jennifer hem på bussen men Ashleigh åker hem med hennes syster. Det är hon som passar honom i vanliga fall när Eunice jobbar.

Så nu har vi gjort en god gärning och det känns väldigt bra! Eunice är lycklig! Hon är här och jobbar extra idag eftersom hon inte har barnen hemma. Gästvåningen blir nu kliniskt ren till våra gäster kommer! Nästa inlägg berättar jag vem som kommer till jul!

Bästa någonsin

I går var det stora bakdagen! Till min hjälp hade jag två små tomtenissar; Eilika och Amy! Amy var med och bakade lussekatter förra året så i år var det dags för pepparkakor. Ja, det blev lussekatter också faktiskt.

I år fick jag till dom bästa lussekatterna någonsin. Körde mitt vanliga recept från Vår Kokbok och blandade saffran med 1 msk cognac och socker (här är det hel saffran, inte puder från ICA) som får dra ett par timmar. Så brukar jag göra. Tar fram saffranssmaken riktigt ordentligt. Kesella finns inte här men det behövs verkligen inte om man följer tipsen från Maud Onnermark på Go´Kväll. Smält INTE smöret utan blanda i det rumsvarmt i degen och låt degen jäsa i 2 timmar. Enkla knep som verkligen gjorde skillnad! Så saftiga lussekatter det blev!

Vår fina hustomte Olle har krupit fram igen. Vi fick honom av familjen Anderberg förra året och jag verkligen älskar denna tomte. Idefix tycker också att han är väldigt spännande och att han luktar gott. Höll på att gå illa i morse när han bestämde sig för att bekanta sig lite närmare med honom. Men jag hann rädda Olle i tid och Idefix fick sig en omgång. Nu går han omvägar runt Olle. Men dom är lite lika! Misstar ofta Olle för Idefix.

 

Djup koncentration vid pepparkaksbak.

 

 

Små mjöltomtar!

 

En del av pepparkakorna som blev resultatet av 1 kg deg. 

 

Detta kallar jag "muffintop"! Så blir det efter 2 timmar jäsning.

 

1 1/2 sats deg blev 64 lussekatter! Amy fick förstås med sig både pepparkakor och lussekatter hem. Och idag gav jag min pilates instruktör Amanda 1 flaska glögg, lussekatter och pepparkakor i julgåva. 

 

Efter allt bak så behövde tjejerna röra på sig. Det blev stusmattehopp. Idefix är gärna med och hoppar. Lite annat väder här än vi brukar ha i Sverige vid julbak!

 

Efter allt bakande så förtjänade jag 1, eller det blev nog 2, glas vin!

Idag har Julius gått sista dagen i skolan innan sommarlovet. Äntligen lov även för han! Och  jag har spenderat lite drygt 3 timmar i bilen. Skjutsa Julius till skolan, hämta Julius från skolan (däremellan pilates) och nu har jag precis skjutsat honom till Wakisa. Dom ska DJ:a på en fest i kväll. Puh!

Sen har vi klätt granen! Det är tradition att göra det på Luciadagen. När granen var klädd så kom vår egen Lucia med lussekatter och pepparkakor. Sången gick som en dans. Hon har ju tränat en del menar jag.

Tänk att man kan vara så stolt och lycklig över att få gå Lucia för mamma och brosan. I 25C värme och strålande solsken. 

 

Olle, gran, stjärna och ett turkost hav!

Vi har förstås även tittat på Lucia på SVT World. Jätte fint från Olus Petri kyrkan i Örebro. Men lite svårt att komma i stämning. Det blir ju svårt när solen skiner och det är så varmt. 

Nu ska snart Eilika och jag titta på Polar Expressen med Tom Hanks. Ni märker att vi verkligen kämpar med julstämningen eller hur?!

Muffintop

Jag förstår att ni är spända av förväntan över hur det går med min "muffintop"! Jaså, inte det?! Här kommer en rapport i alla fall.

För ett par veckor sedan hade jag nått min målvikt, satt av Vikt Väktarna Online. Bra jobbat Gabban! Nu har jag inte "bokfört" matintag på ett par veckor och jag har fuskat ordentligt men jag håller ändå vikten. Plus/minus 1/2 kg (beroende hur mycket rödvin som konsumerats över helgen). Väger och mäter mig varje måndag och för in det. För att ha koll! Får nu hela 32 ProPoints att förlusta mig med (jämfört med 26 tidigare). Beräknat så att jag ska hålla min vikt.

Denna veckan ska jag skärpa till mig igen tänkte jag. Hålla koll på matintag och förhoppningsvis bli av med några gram till. I förebyggande syfte! Snart jul och då ryker ProPointsen i rasande fart.

Skönt att ha blivit av med dom extra kilona som jag verkligen inte ville ha men tyvärr så har min "muffintop" inte försvunnit med kilona. Den sitter där den sitter, om än något mindre. Men jag vet ju vad som behöver göras. Det stavas MOTIONERA! Men det är ju rysligt tråkigt och tidskrävande. Nu dom senaste dagarna har det varit lite si och så med hundpromenaderna av olika anledningar men DET skall vi ta tag i också. Både för min skulle och förstås för Idefix. Vi började med en 1 timmas promenad till stranden idag. Dubbel motion för mig. Både gå OCH hålla emot en dragande valp på dryga 30kg.

Så, fortsättning följer!

Nelson, Lilla E och Nelson

I går firade vi E som fyllde 8 år! Idag vaknade vi upp och blev varse om att det inte bara var E's födelsedag igår utan även den dag då Nelson Rolihlahla Mandela gick bort. Denna fantastiska och stora man! 

Idag har vi varit helt omslutna av nyheten om hans bortgång och jag har faktiskt fällt en tår lite då och då. På radion har det pratas, intervjuats och spelats musik som hela tiden fört tankarna till Madiba. Facebook är fullt av kommentarer och bilder om hans bortgång. Flaggor på halv stång överallt. I kväll hålls en minnesstund inne i Kapstaden och all lokaltrafik är gratis. Det lär vara väldigt fullt inne i centrala Kapstaden. Sydafrika har nu landssorg i 10 dagar och söndagen den 15 december är det statsbegravning.

Jag tror det är svårt att greppa vad Nelson Mandela gjort för Sydafrika. Inte bara under hans tid i fängelse och när han sedermera blev Sydafrikas första svarta president. Nej, långt efter det har han och kommer nog alltid att vara en mycket viktig person för Sydafrika och i kampen om det rättvisa och jämlika landet Sydafrika. 

E och jag har pratat mycket om Nelson Mandela idag. Vi har pratat om hur snäll, förlåtande och stor han var. Inte bara i Sydafrika utan i hela världen.

1918-forever!

Så till E's födelsedag, som blev lite hipp som happ. Harald flög till Europa på kvällen så det blev en del saker vi var tvungna att fixa innan hans avresa. Vi är nämligen mitt uppe i att samla i hop alla, näst intill, miljoner dokument vi behöver för att förlänga vårt visum.

Men mellan bök och stök så firade vi Lilla E ordentligt. Började förstås med sång och paket på morgonen.

Tillfälligheter? Den gosiga noshörningen fick namnet Nelson av E på morgonen när hon fick den. Senare samma dag somnade Nelson Mandela in. Lite häftigt!

Den trötta brorsan tar sig en lur på syrrans golv. Han var ju tvungen att gå upp en hel kvart tidigare den stackaren.

Mer paket!

Födelsedagsfika på eftermiddagen. Jordgubbstårta var beställt. Som sig bör när man fyller år på sommaren.

Festdukning till middagen!

Födelsedagsbarnet hade beställt hotwings (kryddiga kycklingvingar), grillad strutsfilé, klyftpotatis, rödvinssås och grillad vattenmelon. Det fick hon!

Vattenmelon är mums!

Far och dotter! Dottern med rödvinssås runt hela munnen.

Havets prinsessa!

Lite Titanic feeling!

E var nöjd med sin dag, trots en del farande och flängande. Hon följde även med när jag skjutsade Harald till flygplatsen på kvällen så det blev en sen kväll. Vilket i sin tur resulterade i att hon tyvärr missade några Skype samtal Idag är hon mycket stolt över att Madiba dog just på hennes födelsedag. Hon kommer nog minnas just denna födelsedagen i hela sitt liv.