Namibia-genom öken

Tisdag morgon åt vi en mycket delikat och stor frukost på vårt hotell för att sedan checka ut och bege oss mot Swakopmund.

Det fanns några olika vägar att köra till Swakopmund från Windhoek. Harald och jag valde den vägen som skulle ta längst tid att köra, dryga 5 timmar (388km) enligt kartan i iPhonen. Vi valde den vägen för att det skulle vara den vackraste vägen. Med facit i hand kanske det inte var den bästa vägen men när vi tittar i backspegeln så var det trots allt rätt väg. Resan blev till ett rejält minne!

Vi körde vid 10.30 och tog oss lätt ut ur Windhoek. Precis utanför Windhoek blev vi stannade i en poliskontroll där vi blev informerade om att vi kunde förvänta oss grusväg resten av vägen till Swakopmund. Där och då skulle vi ha vänt och tagit en annan väg men......

Här var det slut på den asfalterade vägen. Ja, ja det går nog bra! Vi har gott om tid!

Papparazzi i full gång!

Häftig natur!

Ett ensamt grönt träd.

 Efter 1 1/2 - 2 timmar hände det som inte fick hända! Vi fick punktering! Mitt ute i öknen! Båda Harald och jag hade tänkt tanken men inte sagt något. Vi mötte några bilar och blev omkörda av ett par men det var ju inte högtrafik precis. Alla med 4-hjulsdrift! Vi hade en liten Toyota Corolla!

Men med gemensamma krafter byttes däcket och som tur var hade vi ett riktigt däck som reserv.

Nu saktade vi ner på farten betydligt. Vi hade ju en bra bit kvar och hade ingen aning om hur vägen skulle se ut. Och inget reservdäck! Tämligen nervpirrande! Men inte så mycket att göra. Bara att köra på i lugn takt.

Ett lite annorlunda ekipage vi mötte.

Såg även en del djur i ökenlandskapet. Här en babian.

 

Intressanta fågelbon i elstolparna.

Ökenlandskapet ändrades hela tiden.

Ett av våra totala tre stop längs vägen. Fotodags!

Öken så långt ögat kan nå.

Ökendab!

Ser ni hur vägen ringlar sig. The never ending story!

Helt plötsligt blev sanden röd i stället.

Zebror.

Oryx.

Stopp nummer 3......

......kisspaus! Att det kan vara så roligt att kissa i öknen!

Vid denna korsningen (notera skylten till höger som hänvisar till Rostock Ritz) trodde vi att vägen skulle bli bättre.

 Det blev den inte. Men vackert! Månlandskap!

Liiiite grönt!

Strutsar.

Hägringar såg vi hela tiden.

Här ser ju vägen riktigt bra ut eller hur? Men nej! Det var som att köra på ett tvättbräde och vi fick köra ännu långsammare.

Häftigt berg med grottor.

 Vi närmar oss slutet! Sanddynorna ligger väldigt nära havet.

Ja som ni kanske förstår så hittade vi ingen lunchrestaurang. Som tur var hade vi med oss gott om vatten och dricka samt en påse äpplen. Så vi klarade oss. Hela resan, inklusive stopp för att fixa punktering, ett fotostopp och ett kisstopp, tog 7 timmar! Men vi höll humöret uppe hela tiden och det var ju verkligen en vacker väg. Så många olika sorters ökenlandskap vi fick se! Att det bara finns en väg genom detta landskap! 

Vi var väldigt nöjda med att checka in på BON Hotel i Swakopmund. Ett häftigt hotell i en sportanläggning. Vi fick ett stort fint rum och med utsikt in mot sporthallen. Hur coolt som helst!

 

 Gigantisk hall som kunde ändras till flera olika sporter. Just första kvällen var det inlineshockey, landhockey och ett gäng med studsmattor.

Efter incheckning och byte av kläder åkte vi in till stan för att äta. Efter försök att få bord på tre olika restauranger så fick vi till slut napp på en liten restaurang. 

 

Stranden i Swakopmund. Ruggigt väder!

 

 Den gamla piren, som tyskarna byggde för många år sedan, har renoverats och det finns en restaurang längst ut (fullbokat).

I väntan på maten.

Den pizzan var god kan jag säga! Vi var rätt så hungriga.

Fortsättning följer!