torsdag 6 november 2014

23 dagar!

Pappa, om bara 23 dagar så sitter du här hos oss och kan räkna segelbåtar! Ja, mamma också förstås!

Varje onsdag kväll och lördag eftermiddag så seglar False Bay Yacht Club utanför vårt fönster! I går kväll var det perfekt vind och båtarna seglade ut som ett pärlband.




Härom dagen såg det ut såhär på havet. Det hade blåst rejält och då blandas havet med sand från stränderna längs False Bays kust. Det sandiga vattnet rör sig sedan ut från stränderna och gör havet tvåfärgat. Det är så häftigt att det blir en sådan skarp linje. Och fort går det. Bara 30 minuter senare så var hela Simonsbay turkosfärgat och så senare på eftermiddagen så har sanden sjunkit undan igen.
 
 

Just nu är det full planering av mammas och pappas schema när dom kommer hit. Nej då vi ska inte trötta ut dom helt men plötsligt känns dom knappt 2 veckorna dom är här väldigt korta. Denna gången har dom ju turen att dom är här när Eilika fyller år, när hon uppträder på Carol Concert OCH dom får se henne och alla kompisarna på årets Christmas Play! Gladast är nog Eilika förstås! Iiiii så kul det ska bli!

3 kommentarer:

  1. Godmorgon!
    Vilken fantastisk utsikt! Och vad roligt att ni väntar besök. Besök från familjen är som bomull när man bor utomlands. Jag tänkte kommentera på ditt förra inlägg men det ramlade bort på något vis...Jag tycker att det är en sådan intressant observation det där med vad annorlunda vi är. Det är samma sak för mig i kontakten med amerikanerna för på något vis så tror jag att man går runt och inbillar sig att vi vita västerlänningar är lika, men icke. Amerikanerna har sådana moralistiska värderingar vad gäller ungdomar och behandlar dem som sin egendom. Min 17 åriga dotter som är hur mogen och självständig som helst har till och med insett att hennes amerikanska kompisar i samma ålder blir behandlade och påpassade som barn. Intressant att ni upptäcker det även i Sydafrika. Ha en toppen dag!
    Mvh,
    Anneli i San Diego

    SvaraRadera
  2. Ni bor ju så vackert!

    Det där med barn och frihet ja. Det är en av de stora fördelarna med att ha flyttat tillbaka till Sverige. Förra året, när dottern gick i trean, var hon den enda i klassen som gick hem själv från skolan. Berättar man det här tror folk inte sina öron.

    SvaraRadera