Lyckopiller

Idag kändes det som jag tagit ett litet lyckopiller!

Huvudvärken släppte vid lunch. Strax efter att jag bokat tid hos läkaren kl 9.15 i morgon. Behåller tiden tills i morgon bitti. Man vet aldrig!

Men det roligaste av allt idag var när Harald och jag var med Eunice när det gjordes el-, vatten- och avloppsinspektion. Eunice fick alltså tillträde till sitt hus 1 maj och hon flyttade in för ett par veckor sedan. Hon har fått hjälp att måla hela huset invändigt med färg som en av Haralds simmarkompisar donerat. Han har en målarfirma och hade färg över som gott och väl räckte till Eunice 4 rum och kök.

I dag var det då dags för inspektionen. Den måste göras innan köpet går igenom. Det ska utfärdas certifikat som skall skickas in till kommunen där det står att el, vatten och avlopp är ok och enligt lag. Detta skulle alltså ha utförts för ett bra tag sedan och det ska arrangeras och betalas av säljaren. Men eftersom ingenting hände så tog vi tag i det. Kostnaden kommer nu dras av från köpesumman. Det som  nu behöver åtgärdas görs av samma firma och när det är klart så utfärdar dom certifikaten. Fiffigt!

Vi hade bestämt träff med företaget i Masi och dom kom på utsatt tid, 4 killar i två bilar. Två som gjorde el inspektionen och två som skötte vatten och avlopp. Det roliga var att Eunice kände en av el killarna. Han hade jobbat på ett företag där Eunice har städat för många år sedan. Liten värld! Killarna gjorde det dom skulle och sedan kommer vi få ett protokoll på vad som ska göras och kostnad misstänker jag. För dagens inspektion betalade vi (som senare säljaren får stå för) det mycket rimliga priset R850, vilket är ca 575.-. Som hittat! En del saker behöver fixas men inget stort vilket var en otrolig lättnad.

Det som gjorde mig riktigt lycklig var att Eunice har gjort det så fint i sitt hus och att hon och barnen är så glada och trivs så bra. När hon fick tillträde till huset så såg det långt i från fräscht och fint ut. Såg riktigt risigt ut faktiskt. Men Eunice är otroligt ordningsam och vill ha rent och snyggt omkring sig. Det märks verkligen. Hon har fortfarande en del som behöver fixas och det minsta sovrummet är inte i ordning ännu. Men det kommer!

Jennifer har EGET rum och hon är så glad att hon kan sova så gott på natten trots att det spöregnar. När dom bodde i sitt shack så lät det något ohyggligt  när det ösregnade på plåttaket. Och ibland regnade det ju in också.

Lilla Ashleigh, som fyllde 1 år den 28 april, har börjat gå sedan dom flyttade in i huset. Där finns det plats att både gå och springa. Han tultar fram och tillbaka i hallen. I deras shack fanns i princip ingen golvyta alls.

Ja, det verkligen VÄRMER i hjärtat att vi har kunnat göra så mycket för åtminstone en liten familj! Tack alla ni som har hjälp till att göra detta möjligt! Obetalbart!