När jag gick upp kl 8 i morse så var det klart och fint väder. Ingen vind och jag kunde se Simonstown och även Hottentot Holland Mountains på andra sidan False Bay.
Tjugo minuter senare såg det ut så här!
Snacka om att dimman rullade in. Simonstown försvann helt. Till och med skeppsvraket Stuart Clan, som vi annars ser så tydligt, försvann nästan helt i dimman.
Det hela fick mig att tänka på den ytterst läskiga skräckfilmen The Fog, eller Dimman, från 1980. Skit läbbig film som jag såg i min ungdom när jag klarade av att titta på skräckisar. Det gör jag inte längre! Alldeles för läskigt! Var ju tvungen att Googla, så att jag kunde ge er en länk, och fick då se att filmen gjordes igen 2005. Kanske, kanske skulle jag se den. Eftersom jag fortfarande minns den första så måste den ju varit rätt bra. Njae, jag får fundera på saken. Här är i alla fall en länk om ni vill läsa mer om filmerna. Dimman från 1980 och The Fog från 2005. För ni vet väl att när texten är blå i mina blogginlägg så ligger det lite mer information bakom. Bara att klicka.
Men att få se denna dimma rulla in (nu har den rullat ut till havs igen) gör att jag älskar att bo just här, vid havet, ännu mer. Harald och jag pratar rätt ofta om hur vi verkligen älskar att bo här. Vi störs inte nämnvärt av vindar och väder. Snarare tvärtom, det är ju det som gör det så fantastiskt. Detta skiftande landskap och hav, allt pga av väder och vind. Nej, jag vill nog fortsätta att bo här, tills jag behöver komma in på hemmet. Då, Harald, vad sägs om att vi försöker få plats på St James Retirement Hotel? Men vi får nog se till att ha en rejäl pott med pengar så att vi har råd. Sorry kids, glöm att ni ska få ärva massa pengar! Mammsen och pappsen tänker åldras in style! Vid havet! Men vi kan nog stanna kvar där vi bor tills vi blir hyfsat gamla och skröpliga. Vi har ju 1-plans hus och inga trappor. Ja, förutom ner till gästvåningen då, men dit ner behöver vi ju inte stappla varje dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar