I dag var det äntligen dags! Indiankalas på Spur för Eilika. Vilken HIT! Blev verkligen lyckat! Födelsedagsbarnet är jätte nöjd, dom 8 små gästerna var mycket nöjda och mamman och pappan är även dom väldigt nöjda.
Kalas utanför hemmet är så bekvämt! Man slipper fixa, baka, laga mat, planera underhållning och sysselsättning, städa och diska. Vi har bara bokat, bakat tårta och fixat godispåsar. Ja, och så betalat förstås, men det är en ren fröjd i detta land. Idag betalade vi 390 svenska pesetas (R600) för mat inkl. dryck och glass för 9 små människor, lunch inkl. varsin öl åt Harald och mig, skönsång av alla servitörer på restaurangen, egen servitör iklädd fjäderskrud, tillgång till lekområdet och varsin liten tygryggsäck med lite godsaker i till barnen. Två timmar höll kalaset på. Skitbilligt! Och vilken service. Nej, det blir kalas på lokal även i fortsättningen! Me like!
Indianprinsessan Braveheart med tjusig kalasdräkt som mamma sytt.
Tjejerna hade en egen "chief" som bara servade dom. Eilika tyckte han var liiiite läskig!
Den stora chiefen hade ett enormt tålamod med dessa små damer. Spännande att få beställa helt själva. Harald och jag gjorde ingenting mer än att fotografera, handräckning vid öppnande av presenter till Braveheart och skära upp tårta.
Indianen Jemima, cowboytjejen Caitlin och så Braveheart.
Caitlin och Braveheart!
Indianprinsessan och chiefen.
Slurp! Cowboy Amy och Braveheart.
Matintag!
Och så lek!
Going down!
Tada!
Braveheart hemma igen fullastad med presenter!
Det var början på firandet av Eilikas födelsedag. Vi fortsätter på onsdag i skolan, vilket är sista dagen innan sommarlovet och sedan fyller hon ju år på torsdag. Fyller man 8 så ska det firas i dagarna 3 minsann!
Hur gick det då för Idefix på hans "examen"?! Det sket sig! Vi var på plats i god tid. Fick turnummer 6 av 26 vilket var mycket hoppfullt men......... Dom delade upp hela testet i flera delmoment. Alltså vi hann med dom 2 första momenten, där vi då fick vänta på 20 anda hundar och mattar (ja någon husse var det väl också) mellan varje moment. Sen hann vi inte mer utan fick lämna mitt i allt för att åka hem och ha barnkalas. Idefix var inte så värst ledsen och inte jag heller faktiskt. Hjälpte inte ett dugg att ta en rejäl strandpromenad med bollkastning och lek med andra hundar. Nej, han var lika vild och vanvettigt galen som vanligt när han träffar på andra hundar. Det var en stor hundshow med massor av olika tävlingar på samma ställe och precis bredvid oss var det agility. Idefix var inte ett dugg intresserad av att titta på mig och gå fint vid min sida. Han ville helst hoppa över hinder och springa genom tunnlar istället. Ja, ja! JAG vet ju att han KAN i vardagslivet och det är det viktigaste. Jag struntar nog i att försöka igen. Vi håller oss till lydnadskursen även i fortsättningen men hoppar över diplom biten. Kan ju hända att jag ångrar mig men just nu känns det så.
Tror hundar ger blanka fanken i diplom. Sjyst kalas, inte så pretiöst. Helt i min smak. Känns som om sånt är så himla präktigt hemma i Sverige - att det handlar mest om föräldrar som försöker överglänsa varandra. Eilika nöjd, alla nöjda. Och vi är fortfarande kvar i stan som ni kanske förstår, men på tisdag. Då jäklar ... Kram, Linda
SvaraRadera