lördag 25 oktober 2014

Storm

Om det blåste i går kväll så är det ännu värre i dag! Vi har faktiskt storm! En medelvind på dryga 25 m/s och drygt 31 m/s i byarna! Häpp!

Vi hade en lugn kväll framför TV:n och vid 22.30 så sov jag som en stock i min säng. Men med mobilen under kudden. Order från Eilika! Och det var ju tur, för 23.41 väcktes jag ur min Törnrosasömn. Lee-Ann ringde och meddelade att Lilla E inte kunde sova och ville hem! Jag gick up och satte på mig morgonrocken och larmade av. Knappt 10 minuter senare fick jag ta över en trött och ledsen liten tjej! Hon gick in till Julius för att säga godnatt och då kröp hon upp i hans knä och tårarna rann. Lilla skruttan! Jag bäddade ner henne mellan Harald och mig och hon somnade snabbt. 


God morgon puss! Hon sov till 8 vilket var skönt!
 



Glad att vakna hemma!

Amy hade bara vaknat till som hastigast när Eilika klättrade över henne för att åka hem och i morse så minns hon ingenting. Hon undrade vart Eilika hade tagit vägen! Ja, så kan det gå! Ibland går det bra och ibland är det svårt att komma till ro när man sover borta.

Övertalade min lilla sömndruckna tjej att stanna framför TV:n när jag gick ut med hunden i stormen. Har ju haft trevligare promenadväder men även sämre. Och Idefix bryr sig ju inte om att det stormar. Snarare tvärtom! Då flyger bollen ännu längre och han kan jaga som en bäng över fältet!

Tog några bilder på skeppsvraket Clan Stuart som vi även ser från vårt hus. Till och med svårt att hålla iFånen stilla i vinden.
 

Man kan se att det är lågvatten eftersom så mycket av motorblocket syns ovanför ytan.
 


Men så kommer det en våg och vraket försvinner under allt skum.


Och så visar det sig igen en kort stund innan nästa våg slår över!

Eilika glömde att visa mig något mycket viktigt igår, men i morse kom hon med denna lilla  lapp. MYCKET stolt! Med all rätt! Det tycker jag är bra här, att barnen får uppmuntran hela tiden. För diverse olika saker. Naturligtvis stolt mamma också! Vi har lyckats uppfostra det lilla livet till att vara hövlig och ha hyfs i alla fall. Och hon är väldigt mån om att alla ska ha det bra och må bra. Hon hjälper och tröstar alltid dom som är ledsna eller har slagit sig. Hon är väldigt omsorgsfull!


Idag stannar vi nog inne och betraktar stormen. Harald däremot är på golfbanan. Förstås!

1 kommentar:

  1. Den blåsiga tiden på året igen. Tänk, nu har det gått ett helt år sedan vi var hos er. Miss ya! /Linda

    SvaraRadera