Lånar mammas uttryck! I förmiddags fick vi ett samtal från min pappa. Han undrade om vi saknade en röd TYR väska. Lite underlig fråga kan man tycka. Saken var den att han hade, av en händelse, hittat en röd TYR väska bakom en byggnad på den lilla grusvägen upp till deras hus. Väskan var tom men bredvid låg en tomkartong tillhörande ett par hörlurar.
Vi saknade ingen TYR väska vad vi kom på men så kom jag på att Julius hade ju faktiskt köpt ett par hörlurar i somras och vi har ju en röd TYR väska som även Julius använde i somras när han åkte iväg och jobbade. Jag gick in och frågade Julius (som varit hemma sjuk idag) vad han gjorde med kartongen till lurarna. Den hade han lagt överst på sin hylla, bredvid den röda TYR väskan, i sin lada. Hur hade nu detta hamnat bakom en byggnad 300 meter från oss?
Vi har för några månader sedan haft inbrottsförsök i just Julius lada men dom lyckades inte ta sig in. Vår granne kom på dom men dom hann undan. Vi frågade pappa om dom inte hade lyckats ta sig in i alla fall eller om dom försökt igen. Pappa trodde inte det eftersom han varit nere och klippt gräset hos oss för några dagar sedan och då var allt lugnt. Pappa gick i alla fall ner till oss för att kolla.
På eftermiddagen fick Harald ett telefonsamtal från pappa och han hade då varit nere och kollat. Vi har haft inbrott i Julius lada och allt av värde är stulet, förutom TV:n! Tjuvpacket har slagit sönder ett fönster på baksidan av gästhuset (det tidigare inbrottsförsöket var genom entrédörren till ladan) och därifrån gått in i Julius lada (det är en gammal vinkel lada vi renoverat till gästhus och rum till Julius).
Mamma och pappa har städat upp allt glas och polisen kom ut. Det verkar som om polisen lyckats säkra några spår i alla fall. Nu får Julius tänka igenom ordentligt vad som blivit stulet.
Det är ju aldrig roligt att få inbrott eller bli bestulen men det känns ännu värre att dom verkar verkligen ha velat komma in i just Julius lada. Och att det händer på Aspö! Ön nås endast med båt och det är bara knappt 500 personer som är bofasta på ön. Av förklarliga skäl har man varit förskonad mot inbrott och brott överhuvudtaget. Det är inte så smidigt att begå brott på en liten ö. Man tar sig liksom inte därifrån så lätt och alla känner alla. Tyvärr är det nog så att det är någon bofast på ön som gjort inbrottet. Känns riktigt olustigt faktiskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar